Månadsbrev december 2017

Den 30 november genomfördes höstens sista styrelsemöte. En viktig punkt vid mötet var planeringen av Sällskapets program för 2018. Vi kommer under nästa år att fortsätta programverksamheten både med traditionella inslag dvs. med föreläsningar kring Heidenstams egna verk, men även försöka uppmärksamma nyheter bl.a. beträffande nya böcker om Heidenstam, hans liv och människor i hans närhet.

Bl.a. planeras följande program, tillägg och ändringar kan dock komma att ske:  Sällskapets första föreläsning under 2018 kommer att anordnas i Vadstena, preliminärt den 3 februari. Tid och plats kommer att meddelas så snart vi har reserverat en tilltänkt lokal. Det är vår kunnige styrelseledamot Sven-Göran Fransson som då kommer att föreläsa kring ett ofullbordat manuskript av Heidenstam med rubriken ”En afton i Vadstena”.

Vi håller öppet för en föreläsning under april eller maj ev. i samverkan med Övralidstiftelsen.

Sedvanligt årsmötesprogram genomförs på Övraliddagen den 6 juli. Möjligen kommer vi att genomföra årsmötet på annan plats än tidigare år.

Preliminärt samverkar vi med Ellen Key – Sällskapet rörande en föreläsning kring Verner von Heidenstam och Ellen Key. Preliminärt har torsdagen den 9 augusti reserverats. Tid och plats beslutas senare.

Den 4-5 oktober kan Heidenstamsällskapets medlemmar delta i Övralidstiftelsens seminarium i Linköping. Professor Martin Kylhammar kommer då att föreläsa bl.a. med utgångspunkt från Heidenstams resor.

Vi räknar med att komplettera och fastställa programplanerna före nyår, dock senast i början av februari 2018, se vidare vår hemsida framöver under fliken Program. Hoppas på att många medlemmar och andra intresserade kommer till våra aktiviteter.

Månadens Heidenstamiana rör en bild från året 1892.

I de både ledande Heidenstambiografierna, av Fredrik Böök respektive Per Gedin, finns några interiörbilder från Heidenstams födelsehem Olshammar.  I Bööks biografi från år 1959 finns en bild på sidan 112 med bildtexten ”Verner von Heidenstam och Emilia Uggla på Olshammar 1892”. Samma bild finns på sidan 91 I Gedins biografi från 2006 nu med texten ”Verner och Emilia i salongen på Olshammar 1892”. Bilden finns också i större format på sidorna 80-81 i Karin Österlings bok från 1989 ”Älskade Verner”. Här finns en längre bildtext som lyder: ”De unga Heidenstams överlastade sommarmiljö var typisk för tiden. Här poserar paret 1892 i salongen på Olshammar. Emilia som alltid vid pianot, medan Verner drömmande lyssnar till hennes dämpade ackord”.

För en tid sedan fick jag frågan om vem som tagit bilden då det saknas uppgifter i böckerna om fotografen.

I Ord och Bild, illustrerad månadsskrift finns svaret. I artonde årgången 1909, sjunde häftet, finns den aktuella bilden på sidan 345 med bildtexten ”Arbetsrummet på Olshammar”. Bilden togs år 1892 av fotografen Eric Pettersson Askersund.

Fotografen Eric Pettersson bodde och hade sin ateljé på Lilla Bergsgatan i Askersund. Han har tagit åtskilliga porträtt som fortfarande finns bevarade. Förmodligen är bilden på Verner von Heidenstam och hans hustru Emilia Eric Petterssons mest publicerade och välkända bild. Eric var lokalt en populär fotograf och det finns också många bilder som han har tagit på familjer från Askersundstrakten som lät sig fotograferas bl.a. tillsammans med hästar och kor. Eric Pettersson var verksam långt in på 1900-talet. Huset där han hade sin ateljé finns fortfarande kvar i Askersund.

Bilden med Verner och Emilia i centrum visar på den mörka och överbelastade 1800-talsmiljön i Olshammars herrgård. Möblerna togs över av familjen Heidenstam när Verners mormor, Beata Rüttersköld, dog år 1884. En stor del av möblemanget såldes på en auktion i Olshammar. Ett urvalsarbete inför auktionen genomfördes av Emilia i tid nära efter det att äktenskapet med Verner hade upplösts.  En del av möblerna från Olshammar behölls eller återköptes senare och finns numera på Övralid.

Den som vill läsa mer om en del av möblerna som fanns på Olshammar och som nu finns på Övralid kan bl.a. läsa om dem i Nordiska museets och Skansens årsbok 1943 och där i en artikel med rubriken ”Från Verner von Heidenstams barndom Olshammarsminnen på Övralid”. Artikeln är skriven av Martin A. Ohlsson.

Håkan Jaldung

Ordförande i Heidenstamsällskapet

Ladda ner månadsbrevet som PDF-fil

Månadsbrev november 2017

Nu är hösten här och det är en bra tid för läsning och framför allt för Heidenstamstudier. Flera böcker har getts ut under året med ett innehåll som kan intressera en trogen Heidenstamläsare bl.a. kan följande böcker nämnas:

1) Boken ”Gränszon Swedenborgessäer” av Anders Hallengren. 534 sidor. Utgiven av POETRIA essäer (Stockholm) och Anders Hallengren 2017 i samarbete med Skandinaviska Swedenborgsällskapet.

I kapitlet Nattgästen i boken skriver Hallengren om samma händelse som Harald Wigstrand skriver om under fliken Medlemskontakt kategorin Tankar & Utkast på vår hemsida dvs. när Karl XII, enligt Heidenstam, visade sig en natt på slottet Nor (Noor). Heidenstam satt vid tillfället och skrev på boken Karolinerna.

Hur ställde sig Heidenstam till Swedenborgs tankar? Hallengren nämner i boken att Heidenstam ansåg att Swedenborg tillsammans med Den heliga Birgitta och bröderna Olaus och Laurentius Petri var portalgestalter inom svensk andlighet, se bl.a. Heidenstams patriotiska uppsats ”Svenskarna och deras lynne” (1896). Det är känt att Heidenstam med stort intresse läste Swedenborgtidskriften NUNC LICET, utgiven av pastor Albert Björck, Nya Kyrkan, som vid sekelskiftet innehöll artiklar med rubriker som ”Efter döden”, ”Om döden och uppståndelsen”, ”Odödlighetsproblemet” och ”Emanuel Swedenborgs andeupplevelser”.

I ett brev till Albert Björck i början av 1900-talet skriver Heidenstam bl.a. att ”det alltid tyckts mig, att din tidskrift, äfven utom den trogna kretsen af Nya Kyrkans medlemmar, borde kunna påräkna intresse hos rätt många, alldenstund vi svenskar ju alltid måste önska att så pass allsidigt som möjligt bli förtrogna med Swedenborgs gåtfulla personlighet och filosofi”.

I Swedenborgs ”Drömbok” (1859 och 1860) visade sig Karl XII inte sällan i drömmen. Det är därför signifikativt att i Ord och Bild 1898 just Albert Björck presenterade en artikel om Heidenstams verk ”Karolinerna” utifrån ett andligt perspektiv.

Ja, Heidenstam hade uppmärksammat Swedenborgs skrifter. Därför är det intressant att fundera över om Heidenstam påverkades av Swedenborgs tankar, och i så fall hur och i vilken grad, när han skrev verket ”Karolinerna”.

Anders Hallengren är lärd och boken Gränszon Swedenborgsessäer är avgjort mycket läsvärd.

2) Boken ”Villastan En sluten värld för Stockholms ekonomiska och kulturella elit” av Fredric Bedoire. 383 sidor. Utgiven av Bokförlaget Langenskiöld i samarbete med Kungl. Vitterhetsakademien, 2017.

Det är en sluten värld, en högborgerlig villastad, som professor emeritus Fredric Bedoire beskriver i boken. Den innehåller magnifika foton och ritningar, samt initierad text om en förgången tids ekonomiska och kulturella elit i Stockholm. Bl.a. finns avsnitt i boken om förläggare och andra kulturpersonligheter, som t.ex. författarinnorna Ellen Key och Signe Hansen, och många andra personer som Heidenstam var vän med eller kom i kontakt med.

Boken innehåller en hel del Heidenstamiana från 1880-talet. Heidenstams far, militären och fyrbyggaren  Nils Gustaf von Heidenstam, (t.ex. byggde han fyrarna Sandhammaren, Pater Noster och  Måseskär), lät bygga en av de första villorna i Villastan i Stockholm, vid Karlavägen.

Familjen Heidenstam, Gustaf, hustrun Magdalena och sonen Verner, då 19 år gammal, flyttade in i villan år 1878. Hösten 1880 firades bröllop i villan (dock fel årtal angivet i boken på något ställe) då Verner gifte sig med Emilia Uggla. Även om de unga makarna var skrivna i villan vistades de huvudsakligen utomlands och återvände till Sverige först under året 1887 bl.a. för att besöka den då sjuke fadern, som samma år begick självmord i villan.

Villan hade ritats av arkitekten Gustaf Sjöberg. Den beskrivs i boken vara en ”vacker liten villa men med dåligt utnyttjad övervåning” och präglades av ”tornlika sidopartier och en vacker kolonnprydd veranda mot Humlegården, som en loggia till den stora matsalen”. Till villan hörde en liten trädgård som föreföll ha använts väl av Gustaf och Magdalena. Naturligtvis finns en ritning i boken.

I villan, en bild från 1890 finns i boken, slutförde Verner under början av 1888 arbetet med debutboken Vallfart och vandringsår. Efter faderns död sålde modern villan i augusti 1888 till förlagschefen för Norstedts förlag, G.B.A. Holm, och Verner och Emilia flyttade och var under några år bl.a. mantalsskrivna i Olshammar. Augusti var samma månad som Verner var med om seglingsolyckan på Vättern då Heidenstam räddades men hans kusin drunknade. Året 1888 framstår avgjort som ett av de mest händelserika åren i Heidenstams liv.

Boken Villastan har många kvaliteter, bl.a. som uppslagsbok, och kan dessutom köpas till ett rimligt pris.

I slutet av november har styrelsen sitt sista sammanträde för verksamhetsåret 2017. Vi har naturligtvis en hel del styrelsefrågor att slutföra. Bl.a. kommer vi att lägga fast programmet för första halvåret 2018. Programmet läggs ut i början av december på vår hemsida under fönstret Program.

Andra frågor som finns med på mötesdagordningen rör bl.a. lämpliga lokaler för våra aktiviteter bl.a. lokal för vårt årsmöte 2018, frågor rörande bokstöd, innehållet på hemsidan, något om Heidenstams verk, Heidenstamsällskapets historia och de sedvanliga ekonomiska frågorna som sysselsätter varje styrelse, så även inom vårt sällskap.

Håkan Jaldung

Ordförande i Heidenstamsällskapet

Månadsbrev för oktober 2017

Heidenstamsällskapets hedersordförande Gunnel Liljedahl har avlidit.

Mikael Mogren skriver inledningsvis i sina minnesord i Svenska dagbladet den 20 september 2017:

”Gunnel Liljedahl kunde vara lysande. I kulturlivet var hon som en magnet och samlade stora skaror människor. Jag träffade henne för första gången som 15-åring. Då hade jag fått jobb som guide på Heidenstams Övralid och Gunnel var ordförande i Heidenstamsällskapet. Tillsammans med Övralids legendariska föreståndarinna Ingegerd Lago-Lengqvist var hon mittpunkten i ett stort kontaktnät av kulturskapare i trakterna kring norra Vättern. Det var författare, forskare, musiker och allmänt kulturintresserade som inbjöds till kulturaftnar och soaréer. Utan någon ekonomisk ersättning drev de båda damerna på 1980-talet ett slags akademi för själens förfining. Vi tonåringar drillades att diskutera litteratur och berätta för turister om Selma Lagerlöf, August Strindberg och Verner von Heidenstam på olika språk. Det var en gnistrande miljö, som har satt spår i fler än mig”.

Det är fina och mycket berättigade minnesord.

Idén till att grunda ett Heidenstamsällskap hade väckts av kulturchefen vid Östgöta Correspondenten Bengt Lundberg och ett antal personer, bl.a. Carl Fehrman och Sven Stolpe. En av grundarna av Heidenstamsällskapet var Gunnel Liljedahl. Den första sammankomsten hölls den 15 maj 1974 och sällskapets första årsmöte hölls senare på Medevi brunn. Gunnel Liljedahl var ordförande i Heidenstamsällskapet under åren 1979 – 1992. Kort efter bildandet började Heidenstamsällskapet att arrangera föredrag och soaréer kring Heidenstams verk men även andra poeter och författare som hade anknytning till Heidenstam uppmärksammandes. Gunnel Liljedahl yrke var adjunkt. Hon kunde på ett utomordentligt sätt recitera Heidenstams dikter.

Under sin ordförandetid i sällskapet deltog Gunnel Liljedahl även som föreläsare och höll bl.a. ett uppskattat föredrag som hon rubricerade ”Heidenstam och Strindbergs vänskap under exilåren i 1880-talets Schweiz”. Ofta utgjorde något verk eller dikt av Heidenstam tema för ett program. T.ex. utgjorde dikten ”Himladrottningens bild i Heda”, tema i ett tidigt anordnat program med musikinslag i Heda kyrka. Musik var redan från början viktiga inslag i Heidenstamsällskapets programverksamhet.

Heidenstamsällskapets program och aktiviteter utvecklades nu successivt utifrån erfarenheterna från sällskapets föreläsningar och musikaftnar  i Motalaområdet och på andra platser, främst i Östergötland.

Gunnel Liljedahls insatser för Heidenstamsällskapets tidiga styrelsearbete, verksamhetsinriktning och programutveckling är mycket betydelsefulla. Vi är mycket tacksamma för hennes insatser. Hon var den förste medlemmen som utsågs till hedersordförande i Heidenstamsällskapet och hon har tilldelats Stiftelsen Övralids medalj för sina insatser.

 

Håkan Jaldung

Ordförande i Heidenstamsällskapet

Månadsbrev augusti 2017

Under årsmötet på Medevi brunn diskuterades styrelsens förslag till reviderade stadgar för Heidenstamsällskapet. Årsmötet beslutade om fortsatt beredning bl.a. rörande stadgetexten kring extra föreningsmöten. Styrelsen slutför sin beredning av stadgeändringen på sitt septembermöte varefter förslaget tas upp på nästa föreningsmöte, som planeras att genomföras under hösten i Motala.

Årsmötet omvalde alla styrelseledamöter. Rolf Ström från Motala invaldes i styrelsen som ny ledamot då styrelsen under verksamhetsåret inte varit fulltalig. Årsmötesprotokollet från årsmötet kan ni läsa här på hemsidan under fliken Medlemskontakt, kategorin Årsmöte.

Årets Övralidsdag blev lyckad med sedvanligt varierat program, vackert väder och många åhörare. Och varje år njuter vi alla av utsikten från Övralid över Vättern! Den är nästan obeskrivlig. Vi gladdes åt att ordföranden i Stiftelsen Övralid läste dikten ”Sommarljuset” som är vår styrelses diktval på hemsidan för innevarande kvartal. Vår medlem Inge Jonssons diktval, ”Paradisets timma”, var också en del av programmet då sångkören sjöng den tonsatta dikten.

Nu är vi inne på andra hälften av verksamhetsåret 2017. På vår hemsida kommer ni att betydligt bättre än tidigare kunna följa hur styrelsen söker fullfölja uppgiften att sprida kunskap om Heidenstams verk. Dikterna som presenteras under ett kvartal på hemsidan är ett sätt. Artiklar och andra presenterade dokument ett annat att uppmärksamma Heidenstams författarskap.

Minst en gång per månad kommer information, artiklar m.m. att läggas in under någon Kategori under fliken Medlemskontakt, huvudsakligast vid månadsskiftet. Medlemmarna rekommenderas därför att besöka hemsidan åtminstone en gång per månad. Medlemmar som saknar datoruppkoppling kanske har internetåtkomst via mobiltelefon eller surfplatta och kan på så sätt hålla sig närmare informerade om sällskapets verksamhet.  Brevutskick till medlemmar utan e-postadress kommer att öka.

Sällskapet är en ideell förening som har till syfte att sprida kunskap om Verner von Heidenstams författarskap. På vår hemsida, under fliken Verkförteckning, finns information om Heidenstams författarskap. Inom styrelsen har vice ordföranden Karin Lohm, ledamoten Sven-Göran Fransson samt suppleanten Harald Wigstrand ansvar för urvalet till hemsidan. Vi kan se fram mot vissa justeringar och tillägg på hemsidan i denna del.

För den som mer i detalj vill informera sig om Heidenstams författarskap och om vad som skrivits om Heidenstam finns en utomordentlig bibliografi tillgänglig. I bibliografin med titeln ”Verner von Heidenstam”, sammanställd av Allan Ranius och utgiven år 2002 på eget förlag, 434 sidor, finns en verkförteckning (skrifter-tal-enkäter) och förteckningar rörande litteratur om Heidenstam för åren 1887 – 2000. Dessutom ingår kapitel omfattande bl.a.  skönlitteratur om Heidenstam (dikter, romaner, noveller och dramatik), översättningar, tonsättningar, titelregister, diktregister och person- och sakregister.

I ett supplement till bibliografin från år 2016 kompletteras ovannämnda uppgifter och tillkommer bibliografiska uppgifter för tiden fram t o m år 2009.

Ranius’ bibliografi kommer att uppmärksammas under hösten. Som ordförande i sällskapet kommer jag att närmare ta upp de bibliografiska frågorna i styrelsen utifrån Ranius’ bibliografi.

 

Håkan Jaldung

Ordförande i Heidenstamsällskapet

Månadsbrev juli 2017

Utvalda dikter för tredje kvartalet kan nu läsas på vår hemsida. Samtliga utvalda dikter ingår i diktsamlingen Nya dikter. Det förvånar inte. Diktsamlingen mottogs positivt av läsare och kritiker efter utgivningen. Idag lyfts diktsamlingen Nya dikter fram som ett av de centrala verken i Heidenstams författarskap och anses vara en av de stora diktsamlingarna inom den svenska litteraturen.

För dikten ”Sommarljuset” finns en bevarad handskrift daterad ”Klefven aug. 1915”. Den andra versen hade ursprungligen en annan lydelse som ni bl.a. kan finna i Verner von Heidenstams samlade verk från 1944, nittonde delen Nya Dikter, sidan 128. ”Sommarljuset” är styrelsens val för tredje kvartalet.

Medlemmen i Heidenstamsällskapet, Inge Jonsson, har valt dikten ”Paradisets timma” ur Nya dikter efter att inför sitt val ha läst igenom större delen av Heidenstams lyrik ”vilket har varit en minnesvärd upplevelse men inte gjort det lättare att välja en text som talat starkare till mig än andra. Till slut har jag stannat inför den underbara ”Paradisets timma”. Inge anser inte att det är ett originellt val men dikten är ”nära förbunden med många möten på Övralid och väcker alltid goda minnen”.

Anna-Lena Höglund har som ingen annan under många år i Heidenstamsällskapets styrelse arbetat med att sprida kunskap om Heidenstams författarskap. Hennes specialområde, om man får skriva så om någon som ägnat Heidenstams hela och vida författarskap stor uppmärksamhet, är boken Folkungaträdet med sina två delar. Folkungaträdet handlar om striden mellan bröderna Valdemar och Magnus (Ladulås), Birger Jarls söner. I den andra delen av boken, ”Bjälboarvet”, kapitel 5, finns en kärleksberättelse som Anna-Lena brukar lyfta fram. Kapitlet handlar om den förbjudna kärleken mellan kung Valdemar och Jutta, den danska prinsessan. När man har läst dikten ”Jutta kommer till Folkungarna” ur Nya dikter, som är Anna-Lenas val av dikt för tredje kvartalet, är det intressant att läsa kapitel 5 i ”Bjälboarvet” som en jämförelse mellan Heidenstams dikt och prosa.

Inom styrelsen kommer vi att fundera vidare kring hur vi på ett bra sätt skall passa in just Folkungaträdet i vårt programutbud, kanske redan under våren 2018.

Den 6 juli har Heidenstamsällskapet sitt årsmöte på Medevi brunn. Medlemmar har som vanligt anmält sig till en efterföljande lunch. De flesta årsmötesdeltagarna kommer nog även att delta i prisceremonin på Övralid då Ann Jäderlund tilldelas Övralidspriset 2017. Vi i sällskapet brukar få tillgång till goda platser så vi kan höra både sång och musik, motiveringen till priset och pristagarens tacktal. Efter ceremonin brukar vi ses på baksidan av Övralid för en förfriskning och något tilltugg tillsammans med Stiftelsen Övralid m.fl. Det är verkligen en dag med Verner von Heidenstam i centrum, på olika sätt.

Vid årsmötet kommer medlemmarna att ta ställning till den stadgerevision som styrelsen enhälligt ställer sig bakom. Om förslaget till nya stadgar går igenom kommer årets årsmöte att vara det sista årsmötet i Heidenstamsällskapet som äger rum under juli månad. Nästa årsmöte kommer då att äga rum senast under mars 2018. Istället för årsmöte kommer vi i samband med Övralidsdagen att ordna ett sommarmöte med ett fullödigt program med korta föreläsningar, kanske sång- och musikinslag och kanske ett kortare medlemsmöte med mindre formbundna inslag än vad som normalt gäller för ett årsmöte. Om årsmötet beslutar enligt förslaget till nya stadgar kommer styrelsen att återkomma till medlemmarna i början av nästa år rörande form och innehåll för det föreslagna ”sommarmötet” under Övralidsdagen.

Vi i styrelsen önskar verkligen att medlemmarna hör av sig till någon av oss och lämnar sina förslag till hur föreningsmöten och programaktiviteter kan utvecklas inom vårt sällskap.

Med tillönskan om en fortsatt fin och innehållsrik sommar!

Håkan Jaldung

Ordförande i Heidenstamsällskapet

Månadsbrev juni 2017

Sällskapets vårprogram har genomförts. Föreläsningarna har lockat många medlemmar och andra intresserade. En föreläsning i Motala under januari, en i anslutning till en bussresa i Olshammarstrakten i början av maj och en föreläsning på Övralid i slutet av maj visar på en god aktivitet i Sällskapet. Jonas Modigs föreläsning i början av året om Heidenstam och författaren och konstnären Folke Dahlberg har tidigare kommenterats i ett månadsbrev. Resan till Olshammar var lyckad inte minst tack vare strålande väder och fina uppläsningar ur Heidenstams verk.

Professor Per Rydéns föreläsning i biblioteket på Övralid blev en verklig högtidsstund för oss Heidenstamvänner. Rydéns kunskaper om Heidenstams liv och verk är imponerande och vi kunde under och efter föreläsningen fundera över hans både allvarliga och kvicka kommentarer kring Heidenstams person, lyrik och prosa.

Styrelsen planerar för en föreläsning under hösten. Vi överväger att förlägga den föreläsningen till Linköping och hoppas att vi skall få en fin uppslutning av er medlemmar även då. Ämne och plats för föreläsningen kommer att aktualiseras på årsmötet på Medevi brunn den 6 juli. Ni kan lämna förslag till plats och inriktning av föreläsningen via sällskapets e-postadress eller i samband med årsmötet.

Kallelse till årsmötet den 6 juli på Medevi brunn, med början före lunch, kommer att utsändas med post enligt stadgarna före mitten av juni till alla medlemmar. Tillsammans med dessa handlingar bifogas förra årets tal av Övralidpristagaren 2016, Karin Johannisson.

Till medlemmar utan e-postadress bifogas i utskicket: Årsredovisningen 2016, styrelsens förslag till nya stadgar samt månadsbreven för april, maj och juni 2017.

Till medlemmar med e-postadress utsänds med e-post: Årsredovisningen 2016 samt styrelsens förslag till nya stadgar, allt för att hålla nere tryckkostnaderna.

Jag vill uppmana alla medlemmar med e-postadress att skicka ett mail till skattmästaren så att vi har ”rätt” e-postadresser i vårt medlemsregister och därigenom kan spara en del kostnader för utskick. Skattmästarens e-postadress är: anders.jepsson@telia.com

Förändringar på vår hemsida genomförs under den närmaste månaden. Mer om detta i nästa månadsbrev. Ni kan successivt se utvecklingen på hemsidan.

Avslutningsvis vill jag uppmärksamma er på att i nr 1/2017 av ”Horisont Tidskrift för litteratur och kultur” har en av Sällskapets nya medlemmar, Mattias Käck, publicerat en artikel med rubriken ”Han ville så gärna leva också som död Om Verner von Heidenstams livssyn”. Återkommer till artikeln i ett senare månadsbrev.

Önskar er en trevlig och fin sommar!

Håkan Jaldung

Ordförande i Heidenstamsällskapet

Månadsbrev maj 2017

Under maj månad genomför Heidenstamsällskapet två aktiviteter som vi hoppas skall intressera våra medlemmar och stimulera till vidare läsning av Heidenstams verk.

Lördagen den 6 maj anordnas ett besök i trakten av Olshammar där vi kommer att besöka platser som har haft betydelse för Heidenstams författarskap. Aktiviteten sker i samarbete med Olshammars Intresseförening och genomförs i form av en bussresa och avslutas med lunch och föreläsning i Olshammarsgården. Det kommer att bli en resa i Heidenstams fotspår där Heidenstamiana blandas med lokalhistoria och uppläsningar ur Heidenstams verk. Fortfarande kan du anmäla deltagande till vår sekreterare.

Senare i maj, tisdagen den 23 maj, besöker professor Per Rydén oss och föreläser över ämnet ”Ett liv med Heidenstam”. Arrangemanget genomförs i samarbete med Stiftelsen Övralid och äger preliminärt rum på Övralid, se vidare under fliken Program på hemsidan. Vi har länge sett fram emot Pers föreläsning.

Föreläsningen är en i serien med intressanta och spännande föreläsare som genomförs av Heidenstamsällskapet under verksamhetsåret 2017. Föreläsningsserien inleddes i januari då ordföranden i Folke Dahlberg Sällskapet, Jonas Modig, med stor kunskap föreläste om Heidenstams och Folke Dahlbergs förankring i landskapet runt norra Vättern.

Den 23 maj kommer dessutom, efter ett ordinarie styrelsemöte och före Rydéns föreläsning, att anordnas ett extra föreningsmöte preliminärt på Övralid rörande en revidering av sällskapets stadgar. Kallelse till föreningsmötet och förslag till stadgeändring kommer att utsändas med post i början av maj.

Anledningen till att styrelsen lägger fram ett förslag till stadgeändringar är främst den nyligen genomförda ändringen i våra stadgar rörande räkenskapsåret. Kalenderår och räkenskapsår överensstämmer enligt nuvarande stadgar. Årsmötet genomförs nu när mer än halva verksamhetsåret har gått dvs. i början av juli månad. Styrelsens förslag innebär att årsmötet genomförs senast under mars månad.

I stället för årsmötesförhandlingar den 6 juli genomförs ett fullödigt program på Övraliddagens förmiddag med föreläsning, kanske med ett musikinslag, någon uppläsning m.m. Vi äter sedan en gemensam lunch, precis som förut, och åker därefter till Övralid för att delta vid prisutdelningsceremonin.

En förändring föreslås också i stadgarna beträffande syftet med Heidenstamsällskapet. I stället för att ”inspirera” till forskning kring Heidenstams verk föreslås att sällskapet skall ”sprida information om sådan forskning”. Syftet med sällskapets verksamhet blir då tydligare. Nu gällande stadgar finns på vår hemsida under fliken Stadgar.

Slutligen bör nämnas att styrelsen under hösten fortsätter med vårt arbete att försöka anordna intressanta aktiviteter som våra medlemmar uppskattar och vill delta i. Sällskapets medlemmar bor utspritt i landet och styrelsen är väl medveten om de praktiska svårigheter som finns att delta i våra aktiviteter som av förklarliga skäl i huvudsak genomförs i Östergötland.

Förhoppningen är att våra medlemmar även fortsättningsvis vill vara medlemmar i sällskapet och finner det stimulerande att ha möjlighet att få delta i våra arrangemang där Heidenstam står i centrum, där hans verk presenteras och tolkas, där författare presenterar sina nya böcker och där Heidenstamforskningens senaste rön presenteras av framstående litteraturforskare vid universitet och högskolor.

Håkan Jaldung

Ordförande i Heidenstamsällskapet

Månadsbrev April 2017

Månadens brev har skrivits av Harald Wigstrand, som är suppleant i styrelsen för Heidenstamsällskapet. Månadsbrevet ingår nu som en artikel under kategorin Tankar & Utkast.

Mars 2017 – Månadsbrev från ordföranden

Ett par månader efter årsskiftet kan skattmästaren nu börja redigera medlemsregistret. Medlemsavgifterna kommer in på sällskapets konto och vi börjar kunna se hur medlemssituationen är så här några månader in på år 2017. Några medlemmar har lämnat sällskapet och ett antal har tillkommit. Vi hoppas och tror att vårt program under våren skall locka många av er medlemmar att delta i vårt programutbud under maj månad och kanske ytterligare några nya medlemmar tillkommer. Vi fortsätter vårt reformarbete inom styrelsen inför andra halvåret och tiden efter årsmötet.

I början av maj gör vi en bussresa till Olshammar. Närmare information om den resan läggs ut på hemsidan i början av mars. Informationen skickas i slutet av mars även med e-post samt med brev till de medlemmar som saknar e-postadress.

Det är under barn- och ungdomsåren och under sitt äktenskap med Emilia som Heidenstam bor längre tider på Olshammar. Efter år 1893 besökte Heidenstam inte Olshammar under många år trots att han då var en av bruksägarna och något år t.o.m. revisorssuppleant i Aspa bruk. Interna släktmotsättningar uppges ofta vara skälet till att han inte besökte Olshammar och Aspa. Aspa bruk såldes år 1900 och Heidenstams ekonomiska anknytning till bruket bröts genom försäljningen.

Först från början av 1920-talet började Heidenstam åter att göra kortare besök i bygden och då främst för att visa och berätta om sin hembygd för Kate Bang och hennes barn. Tidningarna skrev vid den tiden att Heidenstam ”vallfärdade” till Olshammar. Han återupptog så småningom åter umgänget med kusinen Rutger Robson, som då hade flyttat från Aspa herrgård. De besökte tillsammans Olshammar och Aspa, vilket uppskattades av både Heidenstam och Robson. Robson blev också en väl sedd gäst på Övralid. Kan fördjupade lokalhistoriska undersökningar och studier tillföra ytterligare kunskap kring Heidenstams relationer till Olshammar och Aspa bruk? Ja, ganska mycket. Heidenstams egna iakttagelser och egna uppgifter om trakten, husen, människorna och bruksverksamheten är avgjort en viktig och intressant källa för bakgrundsbeskrivningar och vidare studier kring Olshammars och Aspa bruks lokalhistoria och bakgrunden till den industriella utvecklingen i sydvästra Närke.

Från miljön i Olshammar och Aspa med dess bruk och människor fick Heidenstam många synintryck, erfarenheter och uppslag som han skriver om i ”När kastanjerna blommade. Minnen från Olshammar”. Om man fördjupar sig i boken finner man, att mycket av vad Heidenstam berättar om i boken grundas på hans egna jordnära erfarenheter och iakttagelser. Hans erfarenheter från naturen och boendemiljöer förvärvades sannolikt i inte ringa omfattning under hans strövtåg och upplevelser i bygden under barn- och ungdomsåren. Dessutom lade han på minnet åtskilligt från umgänget med familjen, släkten och de anställda vid bruken i Olshammar och Aspa.

Heidenstam skriver sin egen ”lokalhistoria” med så stor värme och insikt och på ett så enkelt, förledande, charmigt och intresseväckande sätt att man lätt glömmer att sakgranska hans lokalhistoriska uppgifter som framgår av ”När kastanjerna blommade”. Men än en gång; hans uppgifter framstår dock i allt väsentligt som förvånansvärt initierade.

När vi i sällskapet under maj i år besöker Olshammar och bygden där omkring skall vi försöka att se den nordvästra Vättersbygden utifrån Heidenstams prosa och dikt.

Förslag: Läs eller läs om Heidenstams bok ”När kastanjerna blommade Minnen från Olshammar” före vår bussresa. Ni kommer att ”gilla” den. (Texten ovan är ett kortare och reviderat utdrag ur en uppsats som jag har skrivit om Heidenstams anknytning till Olshammar och Aspa bruk).

Bästa hälsningar

Håkan Jaldung