Kategori: 01.Månadsbrev

Frågan om en svensk ”litterär” kanon har åter aktualiserats varför styrelsen i Heidenstamsällskapet har beslutat om följande förslag som nyligen har ingetts till DELS (De litterära sällskapen i Sverige):

”Vid DELS´ höstmöte 2018 förslogs medlemmarna i DELS att inkomma med förslag på tre boktitlar med kortfattade motiveringar att ingå i en svensk ”litterär” kanon.

Verner von Heidenstam erhöll år 1916 Nobelpriset i litteratur med motiveringen ”såsom ett erkännande av hans betydelse som målsmannen för ett nytt skede i vår vitterhet”. Heidenstams verk och hans Nobelpris motiverar att han bör vara en av de författare som ingår i en svensk ”litterär” kanon.

Följande verk av Heidenstam föreslås att ingå:

I                            Nya dikter, lyrik utgiven 1915

Heidenstams kanske främsta verk. Verket har en klassisk, ren form som bl.a. ger uttryck för en varm innerlighet i dikterna.

II                          Folkungaträdet, Del I Folke Filbyter och Del II Bjälboarvet,

roman utgiven 1905 respektive 1907.

Den historiska och hedniska skildringen är kraftfull i Heidenstams bok. Genom den stilistiska framställningen, och som ren konst, har boken ett utomordentligt högt värde. Medeltidens kultur, seder och bruk, samhällsliv och föreställningsvärld träder på ett fascinerande sätt fram i Folkungaträdet. Bakgrunden till lagsamhället, rättsordningen, kyrkan och kungamakten kan skönjas i boken.

III                         Dikter, lyrik utgiven 1895

Innehåller dikter som det krävs eftertanke för att helt förstå. Det är ett trolleri, det är fantasins lek. Men det ”är minnenas mystik, det dödas hemligheter, själva den romantiska dallring, som var Heidenstams artistiska sensibilitet”.

Ett annat verk av Heidenstam uppmärksammas här i månadsbrevet. I november var det 300 år sedan Karl XII dödades vid Fredrikshalds fästning i Norge. Hans lik fördes landvägen från Norge bl.a. via Bohuslän till Stockholm. Många böcker har skrivits om hur Karl XII dödades vid fästningen. Teorierna och slutsatserna har avlöst varandra under åren.

Heidenstam har skrivit om händelsen när Karl XII dödades i ”Karolinerna” Andra samlingen (1898), kapitlet ”Fredrikshall”. Kungens likfärd till Stockholm skriver Heidenstam om i kapitlet ”En hjältes likfärd”. Det är lätt att förstå att båda berättelserna väckte uppmärksamhet och känslor i dåtidens Sverige. Händelserna har åter uppmärksammats. I slutet av november deltog karoliner till fots och till häst, med vapen och i tidstypiska kläder i ett krönikespel i centrum av Uddevalla med stor publik. Den huvudsakliga anledningen att genomföra krönikespelet var att för 300 år sedan lät Karl XII:s syster, Ulrika Eleonora, hälsa sig som ny regent och drottning vid en fältriksdag på torget i Uddevalla den 5 december 1718. Senare medverkade hon bl.a. till att avskaffa det kungliga enväldet vilket i förlängningen banade väg för press- och yttrandefrihet och därmed ett första steg för demokrati i Sverige.

I Heidenstams bok ”Skogen susar Berättelser och sagor” (1904) finns ytterligare en berättelse om karolinerna med rubriken ”Hemvandrande karoliner”.  Heidenstam skrev om prosten Jesper Tibelius som ”satt i sitt prästbol” någonstans på Upplandsslätten. Här ett kort utdrag:

”Hemvandrande karoliner kommo nästan hvarje vecka, två eller tre i sällskap, med sina påsar och knyten, och bådo om en säng öfver natten. Afskedade ur sin tjänst, hade de sällan något att betala med och de voro de enda främlingar från landsvägen, som likafullt voro välkomna. Hvar Tibelius gästade en herrgård, såg han veteranerna eller de från Sibirien återvändande fångarna ledas till hedersplatsen. Talade han till dem om årsväxt och gröda,
svarade de med att berätta om Narva och Bender. I sitt stilla sinne ångrade han, att han icke valt den blå kappan i stället för den svarta, fast han var liten och torr som en af de rödsprängda enarna på hans slätt, eller åtminstone att han icke tagit sin bibel under armen och gått med i fält”.

1910 bildades Karolinska förbundet med syfte att verka för forskning och kunskapsspridning om den karolinska tiden i Sverige. Heidenstam var en av dem som ställde sig bakom uppropet som föregick bildandet av förbundet. Förre chefen för krigsarkivet, Alf Åberg, har visat att Heidenstams fantasi har berikat historien om Karl XII. Men hur var det egentligen med Heidenstams egen beläsenhet kring den svenska historien och Karl XII?

I Allan Ranius´ bok ”Övralidbiblioteket” (ny reviderad version 2017) finns i kapitlet ”Heidenstams läsning”, sidorna 132–138, under avsnittsrubriken ”Historia” en välskriven och koncentrerad beskrivning av bl.a. Heidenstams studier och bakgrundsmaterial för hans verk kring Karl XII. Att uppmärksamma är att Heidenstam skrev sina verk om kungen innan Karolinska förbundet bildades och före sina mer uttalade pacifistiska ställningstaganden vid tiden för det första världskriget.

Övralidpristagaren är 2010, Johan Svedjedal, tog i sitt tacktal upp verket ”Karolinerna”. Det är värt att åter läsa talet tillsammans med Ranius´ bok. Dessutom finns följande artiklar att läsa på internet:

Kylhammar, Martin. ”Heidenstam som historiker: Några reflektioner med anledning av en ny avhandling”. www.kylhammar.eu. och Kylhammar, Martin. ”Biografiska faktoider – Personhistoriens försanthållna felaktigheter”. www.kylhammar.eu.

Efter denna återblick, med några läsförslag så här vid årsskiftet, påminns om vad Heidenstam skrev i några rader i fjärde versen i dikten ”Molnvandring” del II, som ingår i ”Nya dikter” (1915). Heidenstams text är värd att fundera över:

Det var herrarna förr, som brände
och redo omkull de många och små,
nu är det de många, som bränna de få.

Önskar alla Ett Gott Nytt År!

Håkan Jaldung, ordförande i Heidenstamsällskapet

Enligt våra stadgar skall Heidenstamsällskapet sprida kunskap om Verner von Heidenstams författarskap, levandegöra hans livsverk och informera om aktuell Heidenstamforskning. Det är verkligen omfattande, intressanta och spännande uppgifter för ett ideellt sällskap.

För att verka i stadgarnas anda behövs både en aktiv styrelse och engagerade medlemmar. Flera av våra erfarna styrelseledamöter har med ålderns rätt slutat som ledamöter i samband med senaste årsmötet. Därefter har nyvalda ledamöter successivt tagit plats i styrelsearbetet. Utöver detta har en rad förändringar vidtagits med syfte att förbättra sällskapets verksamhet och för att effektivisera vårt interna styrelsearbete. Det gäller bl.a. förändringar i stadgarna för att förenkla medlemskontakten.  Hemsida och e-postrutiner har utvecklats för att vi i styrelsen skall kunna hålla en bättre kontakt med medlemmarna. Ett nytt bokföringsprogram underlättar för skattmästaren att hålla medlemsförteckningen aktuell. Vi tillämpar naturligtvis bestämmelserna i Dataskyddsförordningen (GDPR), se under fönstret Aktualiteter kategorin GDPR.

Ett övergripande mål för styrelsen är att efter bästa förmåga försöka upprätthålla intresset hos våra medlemmar så att dessa även under kommande år vill vara medlemmar i Heidenstamsällskapet. Några äldre medlemmar har av förklarliga skäl funnit att de inte längre har möjlighet att delta i sällskapets verksamhet eller att de av hälsoskäl har svårt att ta till sig tillgänglig information. Så är det i ideella föreningar och vi försöker därför vidta adekvata åtgärder för att rekrytera nya medlemmar. Här behöver vi hjälp av alla medlemmar.

Närheten till Övralid, som är ett naturligt centrum för Heidenstamintresset, gör att många av sällskapets medlemmar bor på den östra sidan av Vättern. Vi har emellertid medlemmar från olika delar av landet och därför är medlemskontakten inte helt problemfri. Deltagandet i olika kulturarrangemang är en möjlighet för oss att träffa medlemmarna men även att nå ut till personer som kan vara intresserade av att bli medlemmar i vårt litterära sällskap.

Under hösten har vi den 27 oktober deltagit i ett arrangemang i Motala som kallas för Kulturnatten. Tillsammans med andra ideella föreningar deltog sällskapet med ett bokbord i biblioteket men även genom samtal med besökande kring Heidenstams författarskap. Vår förre ordförande Elisabeth Wrangsjö deltog tillsammans med styrelseledamöterna Solweig Larsson, Rolf Ström. Hans Olof och Anneli Dagerstig samt ordföranden. Vi lyckades rekrytera fem medlemmar till sällskapet vilket måste betraktas som ett mycket bra resultat. Elisabeths personkännedom var här betydelsefull. Några hundra personer besökte de ideella föreningarnas ”hörna” i biblioteket.

Heidenstamsällskapet deltog den 10 november i DELS` höstmöte i Stockholm. Sällskapet representerades av medlemmen Karin Wrangsjö. Ett 25-tal sällskap deltog. Vid mötet diskuterades bl.a. behovet av en litterär kanon och utformningen av ett sådant projekt. Föreläsarna Kaj Attorp och Göran Wessberg talade bl.a. om bekymmer som bristande ”läshunger” vilket måste motverkas, kanske genom en kanon. DELS` ordförande Birgitta Wistrand uppmanade sällskapen att inkomma med förslag på tre titlar med kortfattade motiveringar. Styrelsen kommer att avge ett förslag och hoppas därför på att ni medlemmar inkommer med förslag på verk av Heidenstam, som ni anser bör ingå i en kanon, till vår e-postadress info@vernervonheidenstam.se senast i mitten av december.

Den 17 november deltog skattmästaren Solweig Larsson och medlemmen Gunilla Hammarlund med ett bokbord i ett välordnat arrangemang i Örebro stadsbibliotek som kallas för Litteraturens Lördag. Enligt tidningsuppgifter besöktes arrangemanget av över 7000 personer.  En ny medlem till sällskapet rekryterades och information lämnades kring Heidenstams författarskap och vårt sällskap. Den sydvästra delen av Örebro län är väl känd från Heidenstams författarskap och vi bör under kommande år i ökad omfattning sprida information och rekrytera fler medlemmar bosatta i det länet.

Den 20 november deltog jag i ett möte i Göteborg med Selma Lagerlöf-sällskapet. I mötet deltog ca 25 personer. Den är 160 år sedan Selma Lagerlöf föddes den 20 november 1858. Programmet vid mötet var intressant och berörde bl.a. en utveckling rörande samverkan mellan litterära sällskap. Vi kan se att samverkan blir alltmer nödvändig för de litterära sällskapen för att öka närvaron vid föreläsningar m.fl. aktiviteter. T.ex. har Heidenstamsällskapet under verksamhetsåret samverkat om program med Ellen Key Sällskapet på Strand, och för ett par år sedan samverkade vi med Folke Dahlberg Sällskapet då vi tillsammans anordnade en föreläsning i Motala för båda sällskapens medlemmar.

Selma Lagerlöf-sällskapet är ett av våra största litterära sällskap med ett tusental medlemmar. Vid mötet i Göteborg togs frågorna upp om, och i så fall på vilket sätt, 1800-talsförfattaren Emelie Flygare Carlén haft betydelse för Selma Lagerlöfs författarskap. Det finns ett sällskap som intresserar sig för Emilie Flygare Carlén, men det sällskapet har endast någon eller ett fåtal medlemmar.

Mötet inleddes med en ny film visades om Emilie Flygare Carléns liv och författarskap. Filmen är gjord av Bodil Tingsby och Erik Fägerwall. Emilie var den mest lästa, bäst betalda och mest översatta författaren på sin tid. Hon anses vara Sveriges första ”deckardrottning” med boken ”Rosen från Tistelön”, som lästes av betydligt fler människor än som har läst t.ex. några av verken av Heidenstam, Karlfeldt och Fröding. Utöver frågan om hur en författare eventuellt påverkas av en annan författare är frågan om hur ett litet, litet litterärt sällskap kan återerövra intresset hos bokläsarna för en viss författares verk från ett annat århundrade. Alla litterära sällskap har dock inte ekonomiska möjligheter att presentera en film. Det finns många skäl att följa eventuella försök att aktivera verksamheten inom Emelie Flygare Carlén Sällskapet. Frågan är hur ett litterärt sällskap bör agera långsiktigt för att behålla sina medlemmar under lång tid.

På hemsidan under Aktualiteter, Tankar & Utkast, presenteras denna månaden två nya artiklar, dels en artikel av styrelseledamoten Sven-Göran Fransson med rubriken ”Historiens äkthet” i vilken Heidenstams uppsats ”Modern barbarism” aktualiseras, dels en artikel av medlemmen Erik Wennström om ”En unik receptsamling på Övralid”, se även under kategorin Erbjudanden.

Kom ihåg att utrymme finns för den som önskar bidra med en artikel. Välkommen att sända en artikel via vår e-postadress, som framgår ovan i brevet. Som medlem kan du även föreslå en kvartalsdikt som infogas under Förstasidan på vår hemsida fr.o.m. januari 2019. Välkommen med förslag även i denna del av vår verksamhet!

Återstår att önska er många fina helger framöver!

Håkan Jaldung Ordförande i Heidenstamsällskapet

Brittsommaren är slut, kvällarna har blivit längre och det finns mer tid för läsning.  Efter något år med många frågor kring revideringen av våra stadgar, den inre administration samt formen för medlemskontakterna via hemsidan kan styrelsen nu alltmer inrikta sin verksamhet på huvuduppgiften för Heidenstamsällskapet, dvs. det som är ändamålet med sällskapet enligt stadgarna.

Heidenstamsällskapets första årsmöte hölls på Medevi Brunn den 1 juni 1974. Till ordförande i den första styrelsen valdes Sven Slotter som var chefredaktör vid Motala Tidning. Dessförinnan hade en grupp intresserade Heidenstamvänner förberett årsmötet och antagit sällskapets första stadgar under ledning av interimsordföranden Ingvar Peterzén och sekreteraren Margareta Alexandersson.

I de första stadgarna lades fast ett par huvuduppgifter för Heidenstamsällskapet; att i nära samarbete med stiftelsen (anm. Övralidstiftelsen) rikta uppmärksamheten på Verner von Heidenstams betydelsefulla livsverk och främja forskningen härom. ”Främja” ändrades senare till ”initiera”.

Syftet med sällskapets verksamhet har inte ändrats i några väsentliga avseenden sedan stadgarna fastställdes första gången 1974. Vid årsmötet den 6 juli 2018 genomfördes dock en ändring i stadgarna beträffande ändamålet genom att följande tre huvuduppgifter för Heidenstamsällskapet antogs av årsmötet:

Sällskapet är en ideell förening som har till syfte att sprida kunskap om Verner von Heidenstams författarskap, att levandegöra hans livsverk och att informera om aktuell Heidenstamforskning.

Redan från början finansierades sällskapets verksamhet helt genom medlemmarnas årsavgifter och ett kulturbidrag från Motala kommun, ett kulturbidrag som är mycket värdefullt för sällskapet. Det finns flera skäl till att styrelsen initierade den senaste stadgeändringen. En anledning är de begränsade ekonomiska resurserna som finns till förfogande inom sällskapet. Följden av ett successivt minskande medlemsantal, i likhet med många andra litterära sällskap och ideella föreningar, och väsentliga      prisökningar för bl.a. föreläsare, resor och ev. övernattning, tryckning av skrifter m.m., begränsar våra möjligheter att t.ex. främja eller initiera forskningsinsatser

En annan orsak till att sällskapet numera enligt sina nya stadgar informerar om aktuell Heidenstamforskning, istället för att främja eller inspirera om sådan forskning, är att Linköpings universitet i samarbete med Övralidstiftelsen sedan år 2000 stödjer den kulturvetenskapliga forskningen genom inrättandet av ”Heidenstam Chair” med syfte att stimulera till forskning och folkbildande förmedling av förrförra sekelskiftets svenska litteratur och kultur. Heidenstamforskningen kan härigenom främjas väsentligt. Forskningen som kan genomföras till följd av inrättandet av ”Heidenstam Chair” är betydelsefull och Heidenstamsällskapet eftersträvar därför främst att i möjlig omfattning informera om verksamheten och stimulera till deltagande i de anordnade symposierna.

Stadgeändringen beträffande syftet med Heidenssällskapet kan möjligen av någon uppfattas som en marginell, semantisk ändring men den grundas på att sällskapet i sin programverksamhet främst vänder sig till en bred krets av läsare utanför de traditionella akademiska litteraturinstitutionerna. Och, naturligtvis, den tuffa ekonomiska verkligheten för litterära sällskap. Därav stadgeändringen.

Påminner avslutningsvis om Anna-Lena Höglunds föreläsning om Heidenstams ”Folkungaträdet” den 28 november 2018 i Motala bibliotek, se under fönstret Program på hemsidan.

Håkan Jaldung, ordförande i Heidenstamsällskapet

Ibland känns det både roligt och berättigat att blicka tillbaka.

För mer än två år hade sällskapet påbörjat sitt arbete med att ersätta vår tidigare hemsida. Enkelhet och aktualitet var nyckelord under utvecklingsarbetet.

Hemsidan har varit i bruk under ca 1,5 år. Under t.ex. tiden 2017-09-26 – – 2018-09-25 har hemsidan haft 6934 besökare från svenska adresser dvs. i medeltal 19 sådana besök per dag. Den ”månadsaktuella” hemsidan är nu en viktig del i vår kontakt med sällskapets medlemmar och ger dessutom information till allmänheten om både Heidenstam och vårt sällskap. Hemsidan bör bidra till att vi uppfyller något eller några av delmålen enligt Heidenstamsällskapets stadgar.

Årsmötet 2018 beslöt om nya stadgar och uppdrog samtidigt åt styrelsen att slutjustera några av paragraferna. För en av stadgarna skulle samråd ske med sällskapets revisor vilket samråd genomförts. På styrelsemötet i Vadstena den 17 september kunde styrelsen därför fastställa de stadgar som årsmötet delegerat till styrelsen att justera. Heidenstamsällskapets nya stadgar finns under fönstret ”Stadgar” på hemsidan eller se under fönstret ”Aktualiteter” kategorin ”Styrelse” där de nya stadgarna bifogas styrelseprotokollet daterat 2018-09-17.

För ett år sedan skrev jag som ordförande i Heidenstamsällskapet några minnesord i månadsbrevet över vår tidigare hedersordförande Gunnel Liljedal. Det var lätt att förstå och instämma i de fina och berättigade minnesord som i olika sammanhang har skrivits om Gunnel Liljedal. Programdokument i sällskapets arkiv visar på hennes stora kvalifikationer som ordförande. Hennes inriktning mot att låta musikinslag ingå i sällskapets aktiviteter måste vi försöka ta upp igen när vår ekonomi medger detta, särskilt som flera medlemmar har efterfrågat sådana aktiviteter.

Musikinslag övervägs ingå i programmet vid Års- och sommarmötet 2019.

Styrelsens programarbete fortsätter och vi planerar bl.a. att preliminärt genomföra ett par föreläsningar kring verket ”Folkungaträdet”, dels i Linköping i början av december i år och under 2019 omkring månadsskiftet januari/februari i Motala. Det är vår tidigare, mångårige ordförande i Heidenstamsällskapet, Anna-Lena Höglund, som kommer att föreläsa. Anna-Lena är en av våra främsta kännare av just detta verk av Heidenstam.

Om vi något blickar framåt kan vi glädjas åt att vi efter idogt arbete i styrelsen, med positivt stöd från årsmötena 2017 och 2018, har sällskapets nya stadgar på plats, har ny broschyr att dela ut, har en något ”bantad” styrelse efter årsmötesbeslutet 2018 med mer rationella styrelserutiner, har en välbesökt fungerande och aktuell hemsida samt att vår nye skattmästare under hösten 2018 genomför en djupare genomlysning av vår ekonomi och vårt medlemsregister.

Inför verksamhetsåret 2019 kan således styrelsearbetet inriktas mer på vårt program, rekryteringsarbete och våra medlemskontakter än våra administrativa uppgifter. Det blir än viktigare framöver!

Håkan Jaldung
Ordförande i Heidenstamsällskapet

 

Ett trevligt minne från sommaren är Heidenstamsällskapets årsmöte den 6 juli förenat med ett sommarmöte. Mötena var välbesökta och tycks ha uppskattats av närvarande, glada och positiva medlemmar. Styrelsen kommer att diskutera formen för sommarmötet och återkommer senare på lämpligt sätt i den frågan. En försiktig gissning är att styrelsen beslutar även nästa år om ett sommarmöte i anslutning till årsmötet, dock kanske ett sommarmöte med annan inriktning än årets.

Ett annat möte som medlemmar ur sällskapet deltog i var föreläsningen på Strand den 9 augusti, anordnad av Ellen Keysällskapet, då Åsa Christoffersson, f d kulturchef på Östgöta Correspondenten, föreläste över ämnet ”Därför älskar jag Ellen o Verner”. Föreläsningen föregicks av vissa kontakter mellan våra sällskap.

Åsa inledde föreläsningen med att delge oss varför hon ”älskar Verner”.  Det är främst för dikterna i diktsamlingen ”Nya dikter” som Åsa lyfter fram i likhet med många andra läsare. Hon har särskilt uppmärksammat och påverkats av Heidenstams förmåga att omforma självklara och enkla tankar till ypperlig poesi. Den förmågan hos Heidenstam, som Åsa så väl beskrev,  är ett av skälen till att vi anser att ”Nya dikter” måste räknas in bland våra allra främsta diktsamlingar. Åsa gav oss sedan många intresseväckande inblickar i Ellen Keys författarskap, liv och hennes vänskap med Heidenstam. Ellen Keys och Heidenstams vänskap över åren känns äkta. Den vänskapen vill man gärna fortsätta att läsa mer om under hösten.

Kvällen på Strand var föredömligt ordnad av Ellen Keysällskapet. Dessutom glömmer vi inte Ellen Keysällskapets te-supé, som vanligen serveras vid dess föreläsningar, med en vacker och mycket god smörgås. Ett stort tack för ett fint genomfört arrangemang!

Efter en varm och ljus sommar närmar sig raskt allt mörkare kvällar, utmärkta för läsning. Föreningslivet börjar också ta fart igen efter sommaruppehåll och så även inom Heidenstamsällskapet. Den 17 september har sällskapets styrelse ett möte i Vadstena. En av frågorna på det mötet är naturligtvis rekryteringen av medlemmar, liksom fallet är hos de flesta av de ideella föreningarna i Sverige. Vi i styrelsen eftersträvar att försöka behålla de medlemmar vi redan har i sällskapet och dessutom under det närmaste året försöka rekrytera nya medlemmar.

En vanlig fråga i detta sammanhanget, eller t.o.m. ett påstående som då skulle utgöra ett hinder för medlemskap, är att Heidenstam är ”ute” och inte alls känns aktuell som författare. Vi i Heidenstamsällskapet tycker nog precis tvärtom efter att ”ha läst, funderat och jämfört”.  Vi engagerar oss därför i Heidenstamsällskapet med syfte ”att sprida kunskap om Verner von Heidenstams författarskap, att levandegöra hans livsverk och att informera om forskning härom” som det står i våra nya stadgar som planeras att fastställas inom kort och presenteras på hemsidan i början av oktober.

Det är inte endast diktsamlingen ”Nya dikter” eller de båda delarna i ”Folkungaträdet” som vi i Heidenstamsällskapet bör uppmärksamma bland Heidenstams verk. Nya infallsvinklar finns t.ex. kring debutboken ”Vallfart och vandringsår” från 1888. Dikterna i avsnittet ”Ensamhetens tankar” berör de flesta människor. Kanske bör sällskapet ägna ökad uppmärksamhet åt debutboken under de närmaste åren i vår programverksamhet och/eller initiera artiklar om debutboken att presentera under kategorin ”Tankar & Utkast” på sällskapets hemsida. Har du som medlem något att tillföra härvidlag? Nej, Heidenstam är inte alls ”ute” som författare. Inte om läsaren ger sig tid att verkligen läsa Heidenstams centrala verk.

Håkan Jaldung, ordförande i Heidenstamsällskapet

 

 

 

Den 6 juli genomfördes vårt sommarmöte som var kopplat till årsmötet den 6 juli och Övraliddagen. Sommarmötet var ett heldagsarrangemang. Programmet var följande:

• Under förmiddagen program med uppläsningar och korta föredrag med början kl. 1000 i Nykyrka församlingshem
• Årsmöte kl. 1230–1330.
• Lunchbuffé från Olshammarsgården.
• Närvaro vid prisutdelningsceremonin på Övralid kl. 1600 då årets Övralidpris delades ut.
• Deltagande i Övralidstiftelsens ”mingel” bakom Övralids huvudbyggnad efter prisutdelningen.

Ca 30 medlemmar deltog i sommarmötet och ytterligare medlemmar kom till ceremonin på Övralid. Många uttryckte sin uppskattning av programmet och vi i styrelsen kommer nu att närmare utvärdera konceptet som sannolikt kommer att bli vår huvudaktivitet i Heidenstamsällskapet även under nästa verksamhetsår.

Vid årsmötet skedde en del förändringar i styrelsens sammansättning. Åsa Johansson är en uppskattad guide på Övralid men pga. av tidsskäl lämnar Åsa styrelsen. Anna-Lena Höglund, Harald Wigstrand och Anders Jeppsson har under många år deltagit i Heidenstamsällskapets styrelsearbete och när de nu ”drar sig tillbaka” kommer de att saknas för sitt genuina intresse för Heidenstams verk och liv, sina kunskaper och sitt deltagande i styrelsens arbete!

Solweig Larsson, Askersund, och Anneli och Hans Olof Dagerstig, Vadstena, invaldes av årsmötet i styrelsen, som nu minskats något sedan tidigare verksamhetsår. Solweig är vår nye skattmästare och efterträder Anders. Med en förnyad styrelse tar vi nya tag! Övrig konstituering sker vid nästa styrelsemöte, preliminärt under september. Vid det styrelsemötet kommer bl.a. frågor om program, medlemsrekrytering, budget, stadgar m.m. att tas upp. Årsmötet uppdrog till styrelsen att slutligen utforma/justera några delar i stadgeförslaget som beslutades av årsmötet. De nya stadgarna bör kunna träda i kraft senast den 1 oktober.

Vid sommarmötet visades bokstödet med Heidenstam i profil och en ny folder för Heidenstamsällskapet visades och delades ut. Foldern kommer att användas vid medlemsrekrytering och i informationsarbetet rörande Heidenstams verk och liv. Foldern finns att läsa på hemsidan under flikarna ”Förstasidan” och ”Medlemsskap” via länk.

Under fliken ”Erbjudanden” på hemsidan finns nu ett specialerbjudande för sällskapets medlemmar, som gäller t.o.m. den 5 september 2018, att köpa en ny bok av Anna Nordlund i samarbete med fotografen Bengt Wanselius, om Selma Lagerlöf med titeln ”Selma Lagerlöf – Sveriges modernaste kvinna”. Heidenstam uppges ha sin givna plats i skildringen som konkurrent och vän.

Avslutar med att påminna er om kulturaftonen på Strand den 9 augusti 2018 med föredrag av Åsa Christoffersson om Heidenstam och Ellen Key. Se vidare under fliken ”Program” på hemsidan och observera särskilt att föranmälan erfordras senast två dagar innan.

Varma sommarhälsningar

Håkan Jaldung

I det här månadsbrevet tas upp och marknadsförs främst två aktuella ämnen; Heidenstamsällskapets sommarmöte med årsmöte 2018 samt innehållet på vår hemsida.

Jag börjar med årsmötet. Styrelsen har under flera styrelsemöten diskuterat och övervägt olika möjligheter att sprida kunskap om Heidenstams verk och person. Vi är ett sällskap med medlemmar som bor spritt över hela landet men med en viss koncentration till Östergötland.

Erfarenhetsmässigt vet vi att fler medlemmar deltar i årsmötet än i de särskilda aktiviteter vi årligen anordnar i t.ex. Motala-Vadstenaområdet eller på Övralid. Därför ordnar styrelsen i år ett längre sommarmöte kopplat till årsmötet den 6 juli och Övraliddagen. Vi hoppas och tror att medlemmar både från närområdet i Östergötland och mer långväga medlemmar har bättre möjligheter att delta i en heldagsaktivitet.

Sommarmötet är ett helgdagsarrangemang som börjar i Nykyrka församlingshem (ligger nära Övralid) med följande inslag:

Under förmiddagen föreningsmöte med uppläsningar och korta föredrag med början kl. 1000 i församlingshemmet.

Årsmöte enligt särskild kallelse mellan kl. 1230–1330.

Lunchbuffé från Olshammarsgården som har omvittnat god mat. Nytt för i år är att beställning och betalning av lunchen sker via Heidenstamsällskapets plusgirokonto vilket framgår av inbjudan till sommardagen och årsmötet vilken inbjudan har skickats med postbrev till alla medlemmar.

Närvaro vid prisutdelningsceremonin på Övralid kl. 1600 då årets Övralidpris delas ut.

Deltagande i Övralidstiftelsens ”mingel” bakom Övralids huvudbyggnad efter prisutdelningen.

Styrelsen hoppas på många deltagare vid vårt Sommarmöte 2018 med årsmöte och ni är alla varmt välkomna!

Under första året (2017-04-27 – – 2018-04-26) med den nya hemsidan i drift var antalet besökande på hemsidan 6951 personer som är bosatta i Sverige. Det måste anses vara ett bra resultat och visar på ett intresse för Heidenstam och även för vårt sällskap. Det är av vikt att hemsidan är aktuell och att den fortlöpande förnyas för att medlemmar och andra intresserade skall ägna tid åt upprepade besök på hemsidan.

I slutet av juni läggs en mängd nya uppgifter in på hemsidan. Som vanligt presenteras nya kvartalsdikter. Under fliken Program kommer detalj-information att läggas ut beträffande Sommarmötet och årsmötet den 6 juli samt om en kulturafton på Strand den 9 augusti 2018 med föredrag om Heidenstam och Ellen Key som sker i samverkan med Ellen Key-Sällskapet.

Under fliken Aktualiteter, som har reviderats, kommer bl.a. att läggas ut styrelsens förvaltningsberättelser för åren 2016 och 2017, styrelseprotokoll, verksamhetsberättelse m.m.

Sällskapets riktlinjer och policy rörande GDPR kommer att läggas ut i början av augusti. Vill här påminna er om att till skattmästaren lämna ert samtycke till registrering av vissa uppgifter i vårt medlemsregister enligt tidigare meddelanden i denna fråga.

Som ni ser finns mycket nytt att läsa på hemsidan redan i slutet av juni varför jag hoppas att ni ofta och gärna besöker hemsidan framöver för att orientera er om vad som är aktuellt i vårt sällskap.

Avslutar med att nämna att i shopen på Övralid kommer fr.o.m. i år att finnas bokstöd av metall för försäljning, med Heidenstam i profil, enligt önskemål från bl.a. medlemmar i vårt sällskap. Vi medlemmar är utlovade en generös rabatt på dessa bokstöd efter vår medverkan vid framtagningen av bokstöden.

Bästa sommarhälsningar
Håkan Jaldung

Förre bibliotekarien Allan Ranius, en av våra medlemmar i Heidenstamsällskapet, har återigen presenterat ett kvalificerat arbete om Heidenstam.  Det är en ny reviderad version av hans tidigare arbete ”Övralidsbiblioteket”.

Ranius delar in arbetet i avdelningarna ”Övralidsbiblioteket”, ”Uppordning av boksamlingen”, ”Heidenstams läsning” och ”Heidenstams dedikationer”. Personregistret är omfattande. Många av avsnitten inom avdelningarna väcker stort intresse, särskilt avdelningen rörande ”Heidenstams läsning”.

I sin sammanfattning om Heidenstams läsning skriver Ranius att ”Heidenstam hade inget större läsbehov och läsningen avtog markant med åren” och att läsning ”kunde stimulera, hänföra och väcka beundran, men inte inspirera”.

Ranius skriver också att följderna ”av bristande skolunderbyggnad kom i dagen när diktsamlingar och romaner skapades. Det blev ”kortslutning i inbillningens logik” och kännbara bakslag när språkmästare såg närmare på grammatiken och folkskollärare och professorer blottade historiska misstag”. Bryskt uttryckt? Ja. Fel? Nej. Vilken betydelse hade dessa felletare i början av 1900-talet för Heidenstams fortsatta författarskap? Olika uppfattningar finns. Välkommen med inlägg i den frågan till vår kategori ”Tankar & Utkast” under fliken ”Aktualiteter” på vår hemsida. Du når oss under e-postadressen  info@vernervonheidenstam.se

Ranius nämner att t.ex. Sven Delblanc haft synpunkter på Heidenstams beläsenhet och skrivit: ”Han var ingen teoretisk begåvning och hans beläsenhet var grund”. Intressant är dock att Ranius bl.a. även citerar Staffan Björcks uttalande om Heidenstams beläsenhet varvid Ranius skriver: ”Enligt Staffan Björck ”böjde sig Heidenstam djupare under den historiska riktighetens ok” efter Karolinerna. Han talade om ”djupare insikter i sv. Medeltidshistoria”, men Björck inräknade honom inte till ”våra lärda skalder”. Heidenstam var ”diktare och ej vetenskaplig konstruktör” ”. Det är inte svårt att även i denna fråga om Heidenstam ansluta sig till Björcks uppfattning.

”Uppordning av boksamlingen” är en avdelning i Ranius’ arbete som bl.a. åskådliggör motsättningarna och de häpnadsväckande ställningstagandena inom de allra första styrelserna för Övralidstiftelsen vad avser Heidenstams litterära kvarlåtenskap. Intensiteten i motsättningarna stod inte efter intensiteten i händelserna under vintern/våren 2018 inom Svenska Akademien eller den än större intensiteten i just den frågan inom media. För den som är intresserad av Heidenstams boksamling innehåller avdelningen naturligtvis många uppgifter av stort intresse utifrån bibliotekssynpunkt.

Sammantaget är Allan Ranius’ arbete ”Övralidsbiblioteket” svåröverträffat genom all den gedigna kunskap om Heidenstam som delges läsaren. Tack Allan!

När årstiden inbjuder till så mycket annat än läsning påminns ni om att snart är det årsmöte i Heidenstamsällskapet. Som vanligt genomförs årsmötet den 6 juli. Styrelsen har ännu inte beslutat om plats och detaljprogram för årsmötet men det blir en plats inte så långt från Övralid. Årsmötesdagen kommer att bestå av årsmötet, programinslag kring Heidenstam, gemensam lunch samt närvaro vid prisutdelningsceremonin på Övralid. Programutskick förbereds f.n. Vi hoppas att många av er kommer till årsmötet! Vi behöver många aktiva medlemmar i sällskapet. Boka in den 6 juli.

Håkan Jaldung

Ordförande i Heidenstamsällskapet

I samband med utarbetandet av sina årsberättelser konstaterar många ideella föreningar att det inte är helt lätt att rekrytera nya medlemmar. Frågan är aktuell även inom de litterära sällskapen i Sverige.

Det finns naturligtvis en koppling mellan programaktiviteter och rekryteringsfrågan men ett större antal programaktiviteter under verksamhetsåret är inte en säker garanti för ökad medlemstillströmning. Flera av de större litterära sällskapen har programaktiviteter, såsom föreläsningar, resor m.m., vid några få tillfällen under verksamhetsåret. Aktiviteter i form av presentationer av artiklar på hemsidor, tidskrifts- och bokutgivning, medlemsblad m.m. är en väl så stor och viktig del av verksamheten inom många sällskap/samfund.

En huvudaktivitet under året är årsmötet. Hos flera litterära sällskap är årsmötet det tillfälle då föreläsare inbjuds att delta med kvalificerade föreläsningar och presentationer. Inom Heidenstamsällskapet bör vi överväga hur programverksamheten skall ordnas för att bl.a. tillgodose medlemmarnas önskemål på ett bra programutbud under verksamhetsåret och vara en del i vår framtida rekrytering av medlemmar. Kanske är det främst vid årsmötet som vi skall tillgodose medlemmarnas intresse av ”kvalificerade” föreläsningar m.fl. programinslag och aktualiteter kring Heidenstam.

Den 3 april 2018 hade Heidenstamsällskapets hemsida många tusen besökare. Varför detta stora intresse för vår hemsida under just den dagen? Under fliken Aktualiteter kategorin Tankar & Utkast fanns då presenterad Thomas Gürs uppmärksammade analys av Heidenstams dikt ”Sverige”.  Gür har säkert många läsare, bl.a. prenumeranter av Svenska Dagbladet, som följer honom även till andra plattformar. Vi är naturligtvis glada för att så många funnit Gürs analys på vår hemsida.

Heidenstam uppmärksammades även av ledarskribenten Per Gudmundson på SvD i en ledarartikel den 21 april 2018 med rubriken ”Om nationens undergång, eller kanske födelse”. Det är kring Heidenstams bok från år 1910 ”Svenskarna och deras hövdingar” som Gudmundsons ledare kretsar. Gudmundson lyfter fram Heidenstams ärende, ”de civilisatoriska stegen”, som Heidenstam skriver om i de olika avsnitten i boken.

I årets upplaga av De Nios litterära kalender finns en essä med titeln ”Den förlorade hemkomsten” av ordföranden i Folke Dahlberg sällskapet, Jonas Modig. Vi som lyssnade på Modigs föreläsning i Motala vintern 2017 känner igen temat; Folke Dahlbergs och Verner von Heidenstams landskap vid Norra Vättern. Det är en fascinerande, utomordentligt väl disponerad och läsvärd essä som Modig har skrivit. Teckningar och fotografier är omsorgsfullt valda, som i alla böcker och skrifter som Modig presenterar. Köp och läs och njut!

Gudmundsons artikel rör en bok bland Heidenstams historiska verk. Modigs essä rör i stora delar Heidenstams barn- och ungdom då han vistades i landskapet vid Norra Vättern. Betydligt senare än de tider som här har berörts skriver Heidenstam ett brev till Gustav Petri. Brevet är daterat den 17 februari 1933 på Övralid och passar bra att här citera i vårens tid:

”Låt mig tillägga ännu ett par ord. Själv har jag under senare år nästan alldeles kommit bort från det historiska. Så mycket mer har jag tänkt på den sinnrikhet, som lever och genomgår allt i naturen, i metallernas liv, växternas, djurens och människans liv. Är inte redan människans blotta tillvaro och utveckling bevis nog för att världsalltet har en mening eller skapar sig en sådan?”

Håkan Jaldung
Ordförande i Heidenstamsällskapet

Ett brev med följande text kommer att skickas ut med posten till våra medlemmar som saknar e-postadress. En svarsblankett bifogas.

Ett liknande brev skickas inom kort som mail till medlemmar med e-postadress med hemställan om samtycke om registrering av vissa personuppgifter för vårt medlemsregister.

”Nya bestämmelser om personuppgifter kommer att gälla i Sverige och övriga EU fr.o.m. den 25 maj 2018. En ny dataskyddsförordning ersätter den gällande Personuppgiftslagen (PuL). Samtycke krävs från var och en av våra medlemmar för att vi skall kunna fortsätta att upprätta och använda ett medlemsregister innehållande personuppgifter för respektive medlem.

I Heidenstamsällskapets nuvarande medlemsregister antecknas tre personuppgifter; uppgifter om medlemmens namn, adress och e-postadress. Vi kan också att ha nytta av att kunna anteckna ditt telefonnummer i medlemsregistret. För att få anteckna dessa uppgifter i vårt medlemsregister krävs ditt samtycke.

Medlemsregistret kommer inte att spridas till utomstående. Det är skattmästaren som inom styrelsen utsetts till personuppgiftsansvarig och som därmed hanterar vårt medlemsregister.  Ledamöterna i styrelsen, revisor och dennes ersättare samt valberedningens ledamöter kan begära hos skattmästaren att få tillgång till medlemsregistret.

Genom dessa rutiner skapar vi den åsyftade säkerheten i hanteringen av medlemmarnas personuppgifter. Styrelsen kommer före den 25 maj 2018 att närmare besluta om särskilda regler för hanteringen av personuppgifter inom Heidenstamsällskapet.

Påminner om medlemsavgiften för år 2018. Medlemsavgiften är per år 200 kr för enskild person och 250 kr för makar/sambo. Avgiften insättes på plusgiro 738869–7. Glöm inte att ange ditt namn och adress”.

Slutligen:

Titta efter i dina gömmor om du har någon kortare artikel om Heidenstam som passar att publicera på hemsidan under fliken ”Aktualiteter” kategorin ”Tankar & Utkast”. Skicka in artikeln till oss på sällskapets e-postadress info@vernervonheidenstam.se

 

Håkan Jaldung

Ordförande i Heidenstamsällskapet