Kategori: 01.Månadsbrev

I samband med utarbetandet av sina årsberättelser konstaterar många ideella föreningar att det inte är helt lätt att rekrytera nya medlemmar. Frågan är aktuell även inom de litterära sällskapen i Sverige.

Det finns naturligtvis en koppling mellan programaktiviteter och rekryteringsfrågan men ett större antal programaktiviteter under verksamhetsåret är inte en säker garanti för ökad medlemstillströmning. Flera av de större litterära sällskapen har programaktiviteter, såsom föreläsningar, resor m.m., vid några få tillfällen under verksamhetsåret. Aktiviteter i form av presentationer av artiklar på hemsidor, tidskrifts- och bokutgivning, medlemsblad m.m. är en väl så stor och viktig del av verksamheten inom många sällskap/samfund.

En huvudaktivitet under året är årsmötet. Hos flera litterära sällskap är årsmötet det tillfälle då föreläsare inbjuds att delta med kvalificerade föreläsningar och presentationer. Inom Heidenstamsällskapet bör vi överväga hur programverksamheten skall ordnas för att bl.a. tillgodose medlemmarnas önskemål på ett bra programutbud under verksamhetsåret och vara en del i vår framtida rekrytering av medlemmar. Kanske är det främst vid årsmötet som vi skall tillgodose medlemmarnas intresse av ”kvalificerade” föreläsningar m.fl. programinslag och aktualiteter kring Heidenstam.

Den 3 april 2018 hade Heidenstamsällskapets hemsida många tusen besökare. Varför detta stora intresse för vår hemsida under just den dagen? Under fliken Aktualiteter kategorin Tankar & Utkast fanns då presenterad Thomas Gürs uppmärksammade analys av Heidenstams dikt ”Sverige”.  Gür har säkert många läsare, bl.a. prenumeranter av Svenska Dagbladet, som följer honom även till andra plattformar. Vi är naturligtvis glada för att så många funnit Gürs analys på vår hemsida.

Heidenstam uppmärksammades även av ledarskribenten Per Gudmundson på SvD i en ledarartikel den 21 april 2018 med rubriken ”Om nationens undergång, eller kanske födelse”. Det är kring Heidenstams bok från år 1910 ”Svenskarna och deras hövdingar” som Gudmundsons ledare kretsar. Gudmundson lyfter fram Heidenstams ärende, ”de civilisatoriska stegen”, som Heidenstam skriver om i de olika avsnitten i boken.

I årets upplaga av De Nios litterära kalender finns en essä med titeln ”Den förlorade hemkomsten” av ordföranden i Folke Dahlberg sällskapet, Jonas Modig. Vi som lyssnade på Modigs föreläsning i Motala vintern 2017 känner igen temat; Folke Dahlbergs och Verner von Heidenstams landskap vid Norra Vättern. Det är en fascinerande, utomordentligt väl disponerad och läsvärd essä som Modig har skrivit. Teckningar och fotografier är omsorgsfullt valda, som i alla böcker och skrifter som Modig presenterar. Köp och läs och njut!

Gudmundsons artikel rör en bok bland Heidenstams historiska verk. Modigs essä rör i stora delar Heidenstams barn- och ungdom då han vistades i landskapet vid Norra Vättern. Betydligt senare än de tider som här har berörts skriver Heidenstam ett brev till Gustav Petri. Brevet är daterat den 17 februari 1933 på Övralid och passar bra att här citera i vårens tid:

”Låt mig tillägga ännu ett par ord. Själv har jag under senare år nästan alldeles kommit bort från det historiska. Så mycket mer har jag tänkt på den sinnrikhet, som lever och genomgår allt i naturen, i metallernas liv, växternas, djurens och människans liv. Är inte redan människans blotta tillvaro och utveckling bevis nog för att världsalltet har en mening eller skapar sig en sådan?”

Håkan Jaldung
Ordförande i Heidenstamsällskapet

Ett brev med följande text kommer att skickas ut med posten till våra medlemmar som saknar e-postadress. En svarsblankett bifogas.

Ett liknande brev skickas inom kort som mail till medlemmar med e-postadress med hemställan om samtycke om registrering av vissa personuppgifter för vårt medlemsregister.

”Nya bestämmelser om personuppgifter kommer att gälla i Sverige och övriga EU fr.o.m. den 25 maj 2018. En ny dataskyddsförordning ersätter den gällande Personuppgiftslagen (PuL). Samtycke krävs från var och en av våra medlemmar för att vi skall kunna fortsätta att upprätta och använda ett medlemsregister innehållande personuppgifter för respektive medlem.

I Heidenstamsällskapets nuvarande medlemsregister antecknas tre personuppgifter; uppgifter om medlemmens namn, adress och e-postadress. Vi kan också att ha nytta av att kunna anteckna ditt telefonnummer i medlemsregistret. För att få anteckna dessa uppgifter i vårt medlemsregister krävs ditt samtycke.

Medlemsregistret kommer inte att spridas till utomstående. Det är skattmästaren som inom styrelsen utsetts till personuppgiftsansvarig och som därmed hanterar vårt medlemsregister.  Ledamöterna i styrelsen, revisor och dennes ersättare samt valberedningens ledamöter kan begära hos skattmästaren att få tillgång till medlemsregistret.

Genom dessa rutiner skapar vi den åsyftade säkerheten i hanteringen av medlemmarnas personuppgifter. Styrelsen kommer före den 25 maj 2018 att närmare besluta om särskilda regler för hanteringen av personuppgifter inom Heidenstamsällskapet.

Påminner om medlemsavgiften för år 2018. Medlemsavgiften är per år 200 kr för enskild person och 250 kr för makar/sambo. Avgiften insättes på plusgiro 738869–7. Glöm inte att ange ditt namn och adress”.

Slutligen:

Titta efter i dina gömmor om du har någon kortare artikel om Heidenstam som passar att publicera på hemsidan under fliken ”Aktualiteter” kategorin ”Tankar & Utkast”. Skicka in artikeln till oss på sällskapets e-postadress info@vernervonheidenstam.se

 

Håkan Jaldung

Ordförande i Heidenstamsällskapet

 

Snöfall och vinter utgjorde inte hinder för genomförandet av årets första styrelsemöte och årets första föreläsning som båda ägde rum i biblioteket i Vadstena i början av februari.

Styrelsemötet genomfördes enligt plan. Protokoll kommer att läggas ut på hemsidan vid kvartalsskiftet.

Styrelseledamoten Sven-Göran Franssons föreläsning i Vadstena om ett opublicerat manuskript, ”En afton i Vadstena”, var precis så intressant som vi hade hoppats på och en bra start på verksamhetsårets föreläsningar. Nu återstår för styrelsen att fortsätta programarbetet för vårens föreläsningar och hålla kontakt med olika föreläsare som kan intressera våra medlemmar och allmänheten. Det är styrelsens huvuduppgift under våren.

I tidigare månadsbrev har Allan Ranius´ bibliografi om Heidenstam tagits upp flera gånger. Till den grundläggande bibliografin finns några supplement som ytterligare bekräftar omfattningen av det stora och initierade arbete som Allan har lagt ner på att få en så komplett Heidenstambibliografi som rimligen är möjligt.

En förhoppning är att vi skall kunna ordna en föreläsning framöver om bibliografins olika delar och innehåll. ”Verner von Heidenstam En bibliografi” är ett ”måste” för den som vill ägna lite tid åt djupare studier kring Heidenstams verk samt böcker och artiklar om honom. Många har ägnat tid åt att undersöka, analysera och förklara Heidenstams författarskap. Det är verkligen ett bestående arbete som Allan utfört vid arbetet med bibliografin. Hoppas att många medlemmar har haft möjlighet att komma över bibliografin, den är inte längre helt lätt att få tag i, men Antikvariatföreningens hemsida brukar vara pålitlig rörande det mesta av litteraturen av och kring Heidenstam.

Däremot är det inte helt lätt att hos bokhandlarna finna böcker av Heidenstam. Endast ett fåtal av Heidenstams centrala verk finns i allmänhet tillgängliga hos bokhandlarna. Något lättare är det att finna Heidenstamlitteratur ”på nätet”. Trots avsaknaden av exponering av Heidenstams böcker tycks det ändå vara förvånansvärt många som något känner till författaren Heidenstam även om de kanske inte har läst någon bok av honom.  Javisst, Heidenstam är ändå en av våra Nobelpristagare och visst borde han vara mera välkänd.

För egen del tror jag att Heidenstams bostad Övralid och visningarna på Övralid har en stor betydelse för att information om Heidenstams författarskap och person skall nå ut till en vidare krets även utanför Östergötland, Närke och universitetsorterna. Kunniga guider och en välskött verksamhet är säkert förklaringen till att omkring 4000 människor årligen tar del av visningarna på Övralid. Många människor besöker också årligen Övralid vid vackert väder och i samband med Övraliddagen. Övralid är helt enkelt ett uppskattat utflyktsmål med Heidenstam i centrum.

 

Håkan Jaldung

Ordförande i Heidenstamsällskapet

Påminner om Sven-Göran Franssons föreläsning lördagen den 3 februari 2018 kl. 1400 i Vadstena bibliotek. Sven-Göran föreläser då kring ett opublicerat manuskript av Heidenstam med rubriken ”En afton i Vadstena”.

Heidenstam var väl förtrogen med Vadstena och det skall bli intressant att höra vad Sven-Göran har funnit för ett manuskript på biblioteket i Linköping.

Under årets första månad har jag ägnat några timmar åt att undersöka det något udda ämnet ”Heidenstams texter om jakt och fiske”. Heidenstam var en stor djurvän. Materialet är begränsat.  Men naturligtvis finns det en del texter att läsa som Heidenstam har skrivit och som visar på de observationer som Heidenstam gjort kring jakten och fisket.

I boken ”När kastanjerna blommade Minnen från Olshammar” skriver han bl.a. om en blodig harjakt med hundar som genomfördes i Heidenstams ungdom av brukets skogvaktare. Hans observationer från det jakttillfället resulterade i att han själv aldrig mer deltog i jaktverksamhet. Man kan ha roligt i skogen utan bössa som Heidenstam uttryckte det. Uppenbarligen hade Heidenstam i dessa avseenden tagit intryck av sin morbror bruksdisponenten vid Aspa bruk som var en driven viltvårdare och försiktig jägare som ihärdigt skyddade kronviltet i brukets skogar. Heidenstams observationer av älg finns bl.a. i diktsviten Tiveden som ingick i det centrala verket ”Dikter” som utkom 1895.

Ett fiske på Vättern som Heidenstam ägnat uppmärksamhet är eldfisket med ljuster. Detta tidigt förbjudna fiske som ägde rum i mörker längs stränderna med Vättersnipor som var utrustade med korgar av järn avsedda för tyrvedseldar för att lysa upp botten. Fisken paralyserades av ljuset från elden och fiskaren kunde stående i snipan rikta ett hugg mot fisken med det skarpslipade ljustret. I Heidenstams värld blev dessa ljustereldar längs stränderna omvandlade till Den Heliga Birgittas ritter med gnistrande hovar när hon red på isen från Olshammar till Vadstena.

I diktens form har Heidenstam skrivit om Fiskare-Jan i diktsviten Tiveden När Fiskare-Jan stämmer sin fiol glimmar hans fingrar av Braxenfjäll skriver Heidenstam.  De fiskare som Heidenstam kom i kontakt med i sin barn- och ungdom ägnade sig huvudsakligen åt husbehovsfiske eller också var fisket en binäring till de dagsverken som brukets torpare hade att genomföra. Fattigdomen var påtaglig vilket så tydligt framgår av dikten. Tips: Ta fram och bläddra och läs igen i ”Dikter”.

Hoppas att du på hemsidan har hittat fram till kategorin Tankar & Utkast under fliken Aktualiteter. Under Tankar & Utkast finns nu inlagt ytterligare några kortare artiklar av Harald Wigstrand som alla bl.a. utgör en del av den Heidenstamiana som utgör ett så viktigt underlag när man vill lära sig mer om och bättre förstå Heidenstams författarskap.

Du får gärna inkomma med förslag till egna artiklar för Tankar & Utkast genom att skriva till oss via e-post info@vernervonheidenstam.se

I samband med årets första föreläsning den 3 februari håller styrelsen sitt första styrelsemöte för året. Sedvanliga frågor kring Verksamhetsberättelse 2017, budget 2018, program 2018, medlems-kontakt m.fl. frågor avhandlas på det mötet.

Vinterhälsningar

Håkan Jaldung

Ordförande i Heidenstamsällskapet

Inom Heidenstamsällskapet har vi fyra ”hörnpelare” i verksamheten som vi kan luta oss mot i vårt arbete både som styrelse och styrelseledamöter och som intresserade medlemmar. Hörnpelarna är

1. Årsmötet/stadgarna/medlemmarna
2. Styrelsearbetet (styrelsemöten och styrelsearbete ”på distans”)
3. Aktiviteterna (här avses sällskapets föreläsningar m.m., samverkan med företrädare för verksamheten vid Övralid, litterära sällskap m.fl.)
4. Heidenstamsällskapets hemsida

Det är kring dessa hörnpelare som vi även fortsättningsvis måste bygga upp vårt långsiktiga program för att tillgodose syftet med sällskapets verksamhet. I kommande månadsbrev kommer dessa hörnpelare att belysas mer ingående.

En viktig stadgefråga är om stadgeenligt årsmöte skall äga rum under årets första kvartal eller den 6 juli i samband med Övraliddagen. Den stadgefrågan kommer åter att tas upp vid årsmötet 2018. Vi får se vad styrelsen föreslår och vad medlemmarna beslutar.

Styrelsearbetet kommer under verksamhetsåret 2018 att intensifieras ”på distans” dvs. styrelsen kommer systematiskt och uthålligt att via e-post arbeta med frågor kring medlemstal, medlemskontakt och intressanta aktiviteter. Det är främst dessa frågor som sysselsätter oss i styrelsen och som motiverar ett engagerat styrelsearbete under de flesta av verksamhetsårets månader.

Hemsidan är en viktig kanal till medlemmarna och andra som är intresserade av Heidenstam. Bl.a. ger de presenterade dikterna, som styrelsen, en styrelseledamot och någon av medlemmarna väljer ut för ett kvartal, möjligheter att åter fördjupa sig i någon av Heidenstams dikter som har uppmärksammats och lyfts fram inom sällskapet. Även prosastycken kan presenteras om en medlem så önskar. Hemsidan är det forum som vi kan erbjuda våra medlemmar då ekonomiska och praktiska förutsättningar saknas hos sällskapet för tidskrift och/eller årsbok.

För första kvartalet 2018 har Heidenstamsällskapets hedersordförande Maria Waxegård, valt att presentera dikten ”Vi människor” under fliken Program på hemsidan. Hennes motivering till sitt val är så genomtänkt, koncis och väl formulerad att ni alla här delges den:

”Självklar för mig är Vi människor som med några få ord säger allt. Livets mening. Vår mänsklighet. Allas lika värde.

Inte oväntat hör dessa rader till de oftast citerade och önskade. Inte minst är de tonsatta av en annan storhet från bygden, Ture Rangström 1924. Vi människor ingår i Nya dikter, som 1915 satte punkt för Heidenstams penna, men som året därpå gav honom Nobelpriset.

Vackrare, vittrare och vemodigare kan det inte bli!” avslutar Maria Waxegård sin motivering.

Under 2018 kommer Heidenstamsällskapet att arbeta vidare med att sprida information om Heidenstam och hans verk. Vi kan också under året se fram mot att kunna ta del av Martin Kylhammars bok grundad på Kate Bangs dagböcker.

Heidenstamsällskapets inledande aktivitet under 2018 är en föreläsning av styrelseledamoten Sven-Göran Fransson som kommer att föreläsa kring ett ofullbordat manuskript av Heidenstam med rubriken ”En afton i Vadstena”. Föreläsningen genomförs i Vadstena lördagen den 3 februari 2018   kl. 1400. Plats: Vadstena bibliotek.

På hemsidan under fliken Medlemskontakt Kategorin Tankar & Utkast finns inlagt kortare artiklar kring Heidenstam. Hoppas att ni har hittat fram till denna del av hemsidan och funnit innehåll och format så intressant att ni då och då kommer att återvända för läsning. Kom ihåg att du själv kan medverka med artiklar kring Heidenstams verk, Heidenstamiana och annat som berör just Heidenstam. Skicka ditt artikelförslag till e-postadressen info@vernervonheidenstam.se

Som andra föreningar önskar Heidenstamsällskapet att medlemsavgiften helst betalas i början av året så att vi kan överblicka sällskapets ekonomi och genomföra önskade aktiviteter. Årsmötet 2017 beslutade att medlemsavgiften skall höjas för år 2018 och den är nu för enskild medlem 200 kr och 250 kr för makar/sambo som insättes på plusgiro 73 88 69-7. Glöm inte att ange namn och adress.

Tillönskar er alla Ett Gott Nytt År!

Håkan Jaldung

Ordförande i Heidenstamsällskapet

Den 30 november genomfördes höstens sista styrelsemöte. En viktig punkt vid mötet var planeringen av Sällskapets program för 2018. Vi kommer under nästa år att fortsätta programverksamheten både med traditionella inslag dvs. med föreläsningar kring Heidenstams egna verk, men även försöka uppmärksamma nyheter bl.a. beträffande nya böcker om Heidenstam, hans liv och människor i hans närhet.

Bl.a. planeras följande program, tillägg och ändringar kan dock komma att ske:  Sällskapets första föreläsning under 2018 kommer att anordnas i Vadstena, preliminärt den 3 februari. Tid och plats kommer att meddelas så snart vi har reserverat en tilltänkt lokal. Det är vår kunnige styrelseledamot Sven-Göran Fransson som då kommer att föreläsa kring ett ofullbordat manuskript av Heidenstam med rubriken ”En afton i Vadstena”.

Vi håller öppet för en föreläsning under april eller maj ev. i samverkan med Övralidstiftelsen.

Sedvanligt årsmötesprogram genomförs på Övraliddagen den 6 juli. Möjligen kommer vi att genomföra årsmötet på annan plats än tidigare år.

Preliminärt samverkar vi med Ellen Key – Sällskapet rörande en föreläsning kring Verner von Heidenstam och Ellen Key. Preliminärt har torsdagen den 9 augusti reserverats. Tid och plats beslutas senare.

Den 4-5 oktober kan Heidenstamsällskapets medlemmar delta i Övralidstiftelsens seminarium i Linköping. Professor Martin Kylhammar kommer då att föreläsa bl.a. med utgångspunkt från Heidenstams resor.

Vi räknar med att komplettera och fastställa programplanerna före nyår, dock senast i början av februari 2018, se vidare vår hemsida framöver under fliken Program. Hoppas på att många medlemmar och andra intresserade kommer till våra aktiviteter.

Månadens Heidenstamiana rör en bild från året 1892.

I de både ledande Heidenstambiografierna, av Fredrik Böök respektive Per Gedin, finns några interiörbilder från Heidenstams födelsehem Olshammar.  I Bööks biografi från år 1959 finns en bild på sidan 112 med bildtexten ”Verner von Heidenstam och Emilia Uggla på Olshammar 1892”. Samma bild finns på sidan 91 I Gedins biografi från 2006 nu med texten ”Verner och Emilia i salongen på Olshammar 1892”. Bilden finns också i större format på sidorna 80-81 i Karin Österlings bok från 1989 ”Älskade Verner”. Här finns en längre bildtext som lyder: ”De unga Heidenstams överlastade sommarmiljö var typisk för tiden. Här poserar paret 1892 i salongen på Olshammar. Emilia som alltid vid pianot, medan Verner drömmande lyssnar till hennes dämpade ackord”.

För en tid sedan fick jag frågan om vem som tagit bilden då det saknas uppgifter i böckerna om fotografen.

I Ord och Bild, illustrerad månadsskrift finns svaret. I artonde årgången 1909, sjunde häftet, finns den aktuella bilden på sidan 345 med bildtexten ”Arbetsrummet på Olshammar”. Bilden togs år 1892 av fotografen Eric Pettersson Askersund.

Fotografen Eric Pettersson bodde och hade sin ateljé på Lilla Bergsgatan i Askersund. Han har tagit åtskilliga porträtt som fortfarande finns bevarade. Förmodligen är bilden på Verner von Heidenstam och hans hustru Emilia Eric Petterssons mest publicerade och välkända bild. Eric var lokalt en populär fotograf och det finns också många bilder som han har tagit på familjer från Askersundstrakten som lät sig fotograferas bl.a. tillsammans med hästar och kor. Eric Pettersson var verksam långt in på 1900-talet. Huset där han hade sin ateljé finns fortfarande kvar i Askersund.

Bilden med Verner och Emilia i centrum visar på den mörka och överbelastade 1800-talsmiljön i Olshammars herrgård. Möblerna togs över av familjen Heidenstam när Verners mormor, Beata Rüttersköld, dog år 1884. En stor del av möblemanget såldes på en auktion i Olshammar. Ett urvalsarbete inför auktionen genomfördes av Emilia i tid nära efter det att äktenskapet med Verner hade upplösts.  En del av möblerna från Olshammar behölls eller återköptes senare och finns numera på Övralid.

Den som vill läsa mer om en del av möblerna som fanns på Olshammar och som nu finns på Övralid kan bl.a. läsa om dem i Nordiska museets och Skansens årsbok 1943 och där i en artikel med rubriken ”Från Verner von Heidenstams barndom Olshammarsminnen på Övralid”. Artikeln är skriven av Martin A. Ohlsson.

Håkan Jaldung

Ordförande i Heidenstamsällskapet

Nu är hösten här och det är en bra tid för läsning och framför allt för Heidenstamstudier. Flera böcker har getts ut under året med ett innehåll som kan intressera en trogen Heidenstamläsare bl.a. kan följande böcker nämnas:

1) Boken ”Gränszon Swedenborgessäer” av Anders Hallengren. 534 sidor. Utgiven av POETRIA essäer (Stockholm) och Anders Hallengren 2017 i samarbete med Skandinaviska Swedenborgsällskapet.

I kapitlet Nattgästen i boken skriver Hallengren om samma händelse som Harald Wigstrand skriver om under fliken Medlemskontakt kategorin Tankar & Utkast på vår hemsida dvs. när Karl XII, enligt Heidenstam, visade sig en natt på slottet Nor (Noor). Heidenstam satt vid tillfället och skrev på boken Karolinerna.

Hur ställde sig Heidenstam till Swedenborgs tankar? Hallengren nämner i boken att Heidenstam ansåg att Swedenborg tillsammans med Den heliga Birgitta och bröderna Olaus och Laurentius Petri var portalgestalter inom svensk andlighet, se bl.a. Heidenstams patriotiska uppsats ”Svenskarna och deras lynne” (1896). Det är känt att Heidenstam med stort intresse läste Swedenborgtidskriften NUNC LICET, utgiven av pastor Albert Björck, Nya Kyrkan, som vid sekelskiftet innehöll artiklar med rubriker som ”Efter döden”, ”Om döden och uppståndelsen”, ”Odödlighetsproblemet” och ”Emanuel Swedenborgs andeupplevelser”.

I ett brev till Albert Björck i början av 1900-talet skriver Heidenstam bl.a. att ”det alltid tyckts mig, att din tidskrift, äfven utom den trogna kretsen af Nya Kyrkans medlemmar, borde kunna påräkna intresse hos rätt många, alldenstund vi svenskar ju alltid måste önska att så pass allsidigt som möjligt bli förtrogna med Swedenborgs gåtfulla personlighet och filosofi”.

I Swedenborgs ”Drömbok” (1859 och 1860) visade sig Karl XII inte sällan i drömmen. Det är därför signifikativt att i Ord och Bild 1898 just Albert Björck presenterade en artikel om Heidenstams verk ”Karolinerna” utifrån ett andligt perspektiv.

Ja, Heidenstam hade uppmärksammat Swedenborgs skrifter. Därför är det intressant att fundera över om Heidenstam påverkades av Swedenborgs tankar, och i så fall hur och i vilken grad, när han skrev verket ”Karolinerna”.

Anders Hallengren är lärd och boken Gränszon Swedenborgsessäer är avgjort mycket läsvärd.

2) Boken ”Villastan En sluten värld för Stockholms ekonomiska och kulturella elit” av Fredric Bedoire. 383 sidor. Utgiven av Bokförlaget Langenskiöld i samarbete med Kungl. Vitterhetsakademien, 2017.

Det är en sluten värld, en högborgerlig villastad, som professor emeritus Fredric Bedoire beskriver i boken. Den innehåller magnifika foton och ritningar, samt initierad text om en förgången tids ekonomiska och kulturella elit i Stockholm. Bl.a. finns avsnitt i boken om förläggare och andra kulturpersonligheter, som t.ex. författarinnorna Ellen Key och Signe Hansen, och många andra personer som Heidenstam var vän med eller kom i kontakt med.

Boken innehåller en hel del Heidenstamiana från 1880-talet. Heidenstams far, militären och fyrbyggaren  Nils Gustaf von Heidenstam, (t.ex. byggde han fyrarna Sandhammaren, Pater Noster och  Måseskär), lät bygga en av de första villorna i Villastan i Stockholm, vid Karlavägen.

Familjen Heidenstam, Gustaf, hustrun Magdalena och sonen Verner, då 19 år gammal, flyttade in i villan år 1878. Hösten 1880 firades bröllop i villan (dock fel årtal angivet i boken på något ställe) då Verner gifte sig med Emilia Uggla. Även om de unga makarna var skrivna i villan vistades de huvudsakligen utomlands och återvände till Sverige först under året 1887 bl.a. för att besöka den då sjuke fadern, som samma år begick självmord i villan.

Villan hade ritats av arkitekten Gustaf Sjöberg. Den beskrivs i boken vara en ”vacker liten villa men med dåligt utnyttjad övervåning” och präglades av ”tornlika sidopartier och en vacker kolonnprydd veranda mot Humlegården, som en loggia till den stora matsalen”. Till villan hörde en liten trädgård som föreföll ha använts väl av Gustaf och Magdalena. Naturligtvis finns en ritning i boken.

I villan, en bild från 1890 finns i boken, slutförde Verner under början av 1888 arbetet med debutboken Vallfart och vandringsår. Efter faderns död sålde modern villan i augusti 1888 till förlagschefen för Norstedts förlag, G.B.A. Holm, och Verner och Emilia flyttade och var under några år bl.a. mantalsskrivna i Olshammar. Augusti var samma månad som Verner var med om seglingsolyckan på Vättern då Heidenstam räddades men hans kusin drunknade. Året 1888 framstår avgjort som ett av de mest händelserika åren i Heidenstams liv.

Boken Villastan har många kvaliteter, bl.a. som uppslagsbok, och kan dessutom köpas till ett rimligt pris.

I slutet av november har styrelsen sitt sista sammanträde för verksamhetsåret 2017. Vi har naturligtvis en hel del styrelsefrågor att slutföra. Bl.a. kommer vi att lägga fast programmet för första halvåret 2018. Programmet läggs ut i början av december på vår hemsida under fönstret Program.

Andra frågor som finns med på mötesdagordningen rör bl.a. lämpliga lokaler för våra aktiviteter bl.a. lokal för vårt årsmöte 2018, frågor rörande bokstöd, innehållet på hemsidan, något om Heidenstams verk, Heidenstamsällskapets historia och de sedvanliga ekonomiska frågorna som sysselsätter varje styrelse, så även inom vårt sällskap.

Håkan Jaldung

Ordförande i Heidenstamsällskapet

Heidenstamsällskapets hedersordförande Gunnel Liljedahl har avlidit.

Mikael Mogren skriver inledningsvis i sina minnesord i Svenska dagbladet den 20 september 2017:

”Gunnel Liljedahl kunde vara lysande. I kulturlivet var hon som en magnet och samlade stora skaror människor. Jag träffade henne för första gången som 15-åring. Då hade jag fått jobb som guide på Heidenstams Övralid och Gunnel var ordförande i Heidenstamsällskapet. Tillsammans med Övralids legendariska föreståndarinna Ingegerd Lago-Lengqvist var hon mittpunkten i ett stort kontaktnät av kulturskapare i trakterna kring norra Vättern. Det var författare, forskare, musiker och allmänt kulturintresserade som inbjöds till kulturaftnar och soaréer. Utan någon ekonomisk ersättning drev de båda damerna på 1980-talet ett slags akademi för själens förfining. Vi tonåringar drillades att diskutera litteratur och berätta för turister om Selma Lagerlöf, August Strindberg och Verner von Heidenstam på olika språk. Det var en gnistrande miljö, som har satt spår i fler än mig”.

Det är fina och mycket berättigade minnesord.

Idén till att grunda ett Heidenstamsällskap hade väckts av kulturchefen vid Östgöta Correspondenten Bengt Lundberg och ett antal personer, bl.a. Carl Fehrman och Sven Stolpe. En av grundarna av Heidenstamsällskapet var Gunnel Liljedahl. Den första sammankomsten hölls den 15 maj 1974 och sällskapets första årsmöte hölls senare på Medevi brunn. Gunnel Liljedahl var ordförande i Heidenstamsällskapet under åren 1979 – 1992. Kort efter bildandet började Heidenstamsällskapet att arrangera föredrag och soaréer kring Heidenstams verk men även andra poeter och författare som hade anknytning till Heidenstam uppmärksammandes. Gunnel Liljedahl yrke var adjunkt. Hon kunde på ett utomordentligt sätt recitera Heidenstams dikter.

Under sin ordförandetid i sällskapet deltog Gunnel Liljedahl även som föreläsare och höll bl.a. ett uppskattat föredrag som hon rubricerade ”Heidenstam och Strindbergs vänskap under exilåren i 1880-talets Schweiz”. Ofta utgjorde något verk eller dikt av Heidenstam tema för ett program. T.ex. utgjorde dikten ”Himladrottningens bild i Heda”, tema i ett tidigt anordnat program med musikinslag i Heda kyrka. Musik var redan från början viktiga inslag i Heidenstamsällskapets programverksamhet.

Heidenstamsällskapets program och aktiviteter utvecklades nu successivt utifrån erfarenheterna från sällskapets föreläsningar och musikaftnar  i Motalaområdet och på andra platser, främst i Östergötland.

Gunnel Liljedahls insatser för Heidenstamsällskapets tidiga styrelsearbete, verksamhetsinriktning och programutveckling är mycket betydelsefulla. Vi är mycket tacksamma för hennes insatser. Hon var den förste medlemmen som utsågs till hedersordförande i Heidenstamsällskapet och hon har tilldelats Stiftelsen Övralids medalj för sina insatser.

 

Håkan Jaldung

Ordförande i Heidenstamsällskapet

Klicka här för att öppna månadsbrevet som PDF-fil 

 

Under årsmötet på Medevi brunn diskuterades styrelsens förslag till reviderade stadgar för Heidenstamsällskapet. Årsmötet beslutade om fortsatt beredning bl.a. rörande stadgetexten kring extra föreningsmöten. Styrelsen slutför sin beredning av stadgeändringen på sitt septembermöte varefter förslaget tas upp på nästa föreningsmöte, som planeras att genomföras under hösten i Motala.

Årsmötet omvalde alla styrelseledamöter. Rolf Ström från Motala invaldes i styrelsen som ny ledamot då styrelsen under verksamhetsåret inte varit fulltalig. Årsmötesprotokollet från årsmötet kan ni läsa här på hemsidan under fliken Medlemskontakt, kategorin Årsmöte.

Årets Övralidsdag blev lyckad med sedvanligt varierat program, vackert väder och många åhörare. Och varje år njuter vi alla av utsikten från Övralid över Vättern! Den är nästan obeskrivlig. Vi gladdes åt att ordföranden i Stiftelsen Övralid läste dikten ”Sommarljuset” som är vår styrelses diktval på hemsidan för innevarande kvartal. Vår medlem Inge Jonssons diktval, ”Paradisets timma”, var också en del av programmet då sångkören sjöng den tonsatta dikten.

Nu är vi inne på andra hälften av verksamhetsåret 2017. På vår hemsida kommer ni att betydligt bättre än tidigare kunna följa hur styrelsen söker fullfölja uppgiften att sprida kunskap om Heidenstams verk. Dikterna som presenteras under ett kvartal på hemsidan är ett sätt. Artiklar och andra presenterade dokument ett annat att uppmärksamma Heidenstams författarskap.

Minst en gång per månad kommer information, artiklar m.m. att läggas in under någon Kategori under fliken Medlemskontakt, huvudsakligast vid månadsskiftet. Medlemmarna rekommenderas därför att besöka hemsidan åtminstone en gång per månad. Medlemmar som saknar datoruppkoppling kanske har internetåtkomst via mobiltelefon eller surfplatta och kan på så sätt hålla sig närmare informerade om sällskapets verksamhet.  Brevutskick till medlemmar utan e-postadress kommer att öka.

Sällskapet är en ideell förening som har till syfte att sprida kunskap om Verner von Heidenstams författarskap. På vår hemsida, under fliken Verkförteckning, finns information om Heidenstams författarskap. Inom styrelsen har vice ordföranden Karin Lohm, ledamoten Sven-Göran Fransson samt suppleanten Harald Wigstrand ansvar för urvalet till hemsidan. Vi kan se fram mot vissa justeringar och tillägg på hemsidan i denna del.

För den som mer i detalj vill informera sig om Heidenstams författarskap och om vad som skrivits om Heidenstam finns en utomordentlig bibliografi tillgänglig. I bibliografin med titeln ”Verner von Heidenstam”, sammanställd av Allan Ranius och utgiven år 2002 på eget förlag, 434 sidor, finns en verkförteckning (skrifter-tal-enkäter) och förteckningar rörande litteratur om Heidenstam för åren 1887 – 2000. Dessutom ingår kapitel omfattande bl.a.  skönlitteratur om Heidenstam (dikter, romaner, noveller och dramatik), översättningar, tonsättningar, titelregister, diktregister och person- och sakregister.

I ett supplement till bibliografin från år 2016 kompletteras ovannämnda uppgifter och tillkommer bibliografiska uppgifter för tiden fram t o m år 2009.

Ranius’ bibliografi kommer att uppmärksammas under hösten. Som ordförande i sällskapet kommer jag att närmare ta upp de bibliografiska frågorna i styrelsen utifrån Ranius’ bibliografi.

 

Håkan Jaldung

Ordförande i Heidenstamsällskapet