Heidenstamsällskapet

Enligt våra stadgar skall Heidenstamsällskapet sprida kunskap om Verner von Heidenstams författarskap, levandegöra hans livsverk och informera om aktuell Heidenstamforskning. Det är verkligen omfattande, intressanta och spännande uppgifter för ett ideellt sällskap.

För att verka i stadgarnas anda behövs både en aktiv styrelse och engagerade medlemmar. Flera av våra erfarna styrelseledamöter har med ålderns rätt slutat som ledamöter i samband med senaste årsmötet. Därefter har nyvalda ledamöter successivt tagit plats i styrelsearbetet. Utöver detta har en rad förändringar vidtagits med syfte att förbättra sällskapets verksamhet och för att effektivisera vårt interna styrelsearbete. Det gäller bl.a. förändringar i stadgarna för att förenkla medlemskontakten.  Hemsida och e-postrutiner har utvecklats för att vi i styrelsen skall kunna hålla en bättre kontakt med medlemmarna. Ett nytt bokföringsprogram underlättar för skattmästaren att hålla medlemsförteckningen aktuell. Vi tillämpar naturligtvis bestämmelserna i Dataskyddsförordningen (GDPR), se under fönstret Aktualiteter kategorin GDPR.

Ett övergripande mål för styrelsen är att efter bästa förmåga försöka upprätthålla intresset hos våra medlemmar så att dessa även under kommande år vill vara medlemmar i Heidenstamsällskapet. Några äldre medlemmar har av förklarliga skäl funnit att de inte längre har möjlighet att delta i sällskapets verksamhet eller att de av hälsoskäl har svårt att ta till sig tillgänglig information. Så är det i ideella föreningar och vi försöker därför vidta adekvata åtgärder för att rekrytera nya medlemmar. Här behöver vi hjälp av alla medlemmar.

Närheten till Övralid, som är ett naturligt centrum för Heidenstamintresset, gör att många av sällskapets medlemmar bor på den östra sidan av Vättern. Vi har emellertid medlemmar från olika delar av landet och därför är medlemskontakten inte helt problemfri. Deltagandet i olika kulturarrangemang är en möjlighet för oss att träffa medlemmarna men även att nå ut till personer som kan vara intresserade av att bli medlemmar i vårt litterära sällskap.

Under hösten har vi den 27 oktober deltagit i ett arrangemang i Motala som kallas för Kulturnatten. Tillsammans med andra ideella föreningar deltog sällskapet med ett bokbord i biblioteket men även genom samtal med besökande kring Heidenstams författarskap. Vår förre ordförande Elisabeth Wrangsjö deltog tillsammans med styrelseledamöterna Solweig Larsson, Rolf Ström. Hans Olof och Anneli Dagerstig samt ordföranden. Vi lyckades rekrytera fem medlemmar till sällskapet vilket måste betraktas som ett mycket bra resultat. Elisabeths personkännedom var här betydelsefull. Några hundra personer besökte de ideella föreningarnas ”hörna” i biblioteket.

Heidenstamsällskapet deltog den 10 november i DELS` höstmöte i Stockholm. Sällskapet representerades av medlemmen Karin Wrangsjö. Ett 25-tal sällskap deltog. Vid mötet diskuterades bl.a. behovet av en litterär kanon och utformningen av ett sådant projekt. Föreläsarna Kaj Attorp och Göran Wessberg talade bl.a. om bekymmer som bristande ”läshunger” vilket måste motverkas, kanske genom en kanon. DELS` ordförande Birgitta Wistrand uppmanade sällskapen att inkomma med förslag på tre titlar med kortfattade motiveringar. Styrelsen kommer att avge ett förslag och hoppas därför på att ni medlemmar inkommer med förslag på verk av Heidenstam, som ni anser bör ingå i en kanon, till vår e-postadress info@vernervonheidenstam.se senast i mitten av december.

Den 17 november deltog skattmästaren Solweig Larsson och medlemmen Gunilla Hammarlund med ett bokbord i ett välordnat arrangemang i Örebro stadsbibliotek som kallas för Litteraturens Lördag. Enligt tidningsuppgifter besöktes arrangemanget av över 7000 personer.  En ny medlem till sällskapet rekryterades och information lämnades kring Heidenstams författarskap och vårt sällskap. Den sydvästra delen av Örebro län är väl känd från Heidenstams författarskap och vi bör under kommande år i ökad omfattning sprida information och rekrytera fler medlemmar bosatta i det länet.

Den 20 november deltog jag i ett möte i Göteborg med Selma Lagerlöf-sällskapet. I mötet deltog ca 25 personer. Den är 160 år sedan Selma Lagerlöf föddes den 20 november 1858. Programmet vid mötet var intressant och berörde bl.a. en utveckling rörande samverkan mellan litterära sällskap. Vi kan se att samverkan blir alltmer nödvändig för de litterära sällskapen för att öka närvaron vid föreläsningar m.fl. aktiviteter. T.ex. har Heidenstamsällskapet under verksamhetsåret samverkat om program med Ellen Key Sällskapet på Strand, och för ett par år sedan samverkade vi med Folke Dahlberg Sällskapet då vi tillsammans anordnade en föreläsning i Motala för båda sällskapens medlemmar.

Selma Lagerlöf-sällskapet är ett av våra största litterära sällskap med ett tusental medlemmar. Vid mötet i Göteborg togs frågorna upp om, och i så fall på vilket sätt, 1800-talsförfattaren Emelie Flygare Carlén haft betydelse för Selma Lagerlöfs författarskap. Det finns ett sällskap som intresserar sig för Emilie Flygare Carlén, men det sällskapet har endast någon eller ett fåtal medlemmar.

Mötet inleddes med en ny film visades om Emilie Flygare Carléns liv och författarskap. Filmen är gjord av Bodil Tingsby och Erik Fägerwall. Emilie var den mest lästa, bäst betalda och mest översatta författaren på sin tid. Hon anses vara Sveriges första ”deckardrottning” med boken ”Rosen från Tistelön”, som lästes av betydligt fler människor än som har läst t.ex. några av verken av Heidenstam, Karlfeldt och Fröding. Utöver frågan om hur en författare eventuellt påverkas av en annan författare är frågan om hur ett litet, litet litterärt sällskap kan återerövra intresset hos bokläsarna för en viss författares verk från ett annat århundrade. Alla litterära sällskap har dock inte ekonomiska möjligheter att presentera en film. Det finns många skäl att följa eventuella försök att aktivera verksamheten inom Emelie Flygare Carlén Sällskapet. Frågan är hur ett litterärt sällskap bör agera långsiktigt för att behålla sina medlemmar under lång tid.

På hemsidan under Aktualiteter, Tankar & Utkast, presenteras denna månaden två nya artiklar, dels en artikel av styrelseledamoten Sven-Göran Fransson med rubriken ”Historiens äkthet” i vilken Heidenstams uppsats ”Modern barbarism” aktualiseras, dels en artikel av medlemmen Erik Wennström om ”En unik receptsamling på Övralid”, se även under kategorin Erbjudanden.

Kom ihåg att utrymme finns för den som önskar bidra med en artikel. Välkommen att sända en artikel via vår e-postadress, som framgår ovan i brevet. Som medlem kan du även föreslå en kvartalsdikt som infogas under Förstasidan på vår hemsida fr.o.m. januari 2019. Välkommen med förslag även i denna del av vår verksamhet!

Återstår att önska er många fina helger framöver!

Håkan Jaldung Ordförande i Heidenstamsällskapet

Brittsommaren är slut, kvällarna har blivit längre och det finns mer tid för läsning.  Efter något år med många frågor kring revideringen av våra stadgar, den inre administration samt formen för medlemskontakterna via hemsidan kan styrelsen nu alltmer inrikta sin verksamhet på huvuduppgiften för Heidenstamsällskapet, dvs. det som är ändamålet med sällskapet enligt stadgarna.

Heidenstamsällskapets första årsmöte hölls på Medevi Brunn den 1 juni 1974. Till ordförande i den första styrelsen valdes Sven Slotter som var chefredaktör vid Motala Tidning. Dessförinnan hade en grupp intresserade Heidenstamvänner förberett årsmötet och antagit sällskapets första stadgar under ledning av interimsordföranden Ingvar Peterzén och sekreteraren Margareta Alexandersson.

I de första stadgarna lades fast ett par huvuduppgifter för Heidenstamsällskapet; att i nära samarbete med stiftelsen (anm. Övralidstiftelsen) rikta uppmärksamheten på Verner von Heidenstams betydelsefulla livsverk och främja forskningen härom. ”Främja” ändrades senare till ”initiera”.

Syftet med sällskapets verksamhet har inte ändrats i några väsentliga avseenden sedan stadgarna fastställdes första gången 1974. Vid årsmötet den 6 juli 2018 genomfördes dock en ändring i stadgarna beträffande ändamålet genom att följande tre huvuduppgifter för Heidenstamsällskapet antogs av årsmötet:

Sällskapet är en ideell förening som har till syfte att sprida kunskap om Verner von Heidenstams författarskap, att levandegöra hans livsverk och att informera om aktuell Heidenstamforskning.

Redan från början finansierades sällskapets verksamhet helt genom medlemmarnas årsavgifter och ett kulturbidrag från Motala kommun, ett kulturbidrag som är mycket värdefullt för sällskapet. Det finns flera skäl till att styrelsen initierade den senaste stadgeändringen. En anledning är de begränsade ekonomiska resurserna som finns till förfogande inom sällskapet. Följden av ett successivt minskande medlemsantal, i likhet med många andra litterära sällskap och ideella föreningar, och väsentliga      prisökningar för bl.a. föreläsare, resor och ev. övernattning, tryckning av skrifter m.m., begränsar våra möjligheter att t.ex. främja eller initiera forskningsinsatser

En annan orsak till att sällskapet numera enligt sina nya stadgar informerar om aktuell Heidenstamforskning, istället för att främja eller inspirera om sådan forskning, är att Linköpings universitet i samarbete med Övralidstiftelsen sedan år 2000 stödjer den kulturvetenskapliga forskningen genom inrättandet av ”Heidenstam Chair” med syfte att stimulera till forskning och folkbildande förmedling av förrförra sekelskiftets svenska litteratur och kultur. Heidenstamforskningen kan härigenom främjas väsentligt. Forskningen som kan genomföras till följd av inrättandet av ”Heidenstam Chair” är betydelsefull och Heidenstamsällskapet eftersträvar därför främst att i möjlig omfattning informera om verksamheten och stimulera till deltagande i de anordnade symposierna.

Stadgeändringen beträffande syftet med Heidenssällskapet kan möjligen av någon uppfattas som en marginell, semantisk ändring men den grundas på att sällskapet i sin programverksamhet främst vänder sig till en bred krets av läsare utanför de traditionella akademiska litteraturinstitutionerna. Och, naturligtvis, den tuffa ekonomiska verkligheten för litterära sällskap. Därav stadgeändringen.

Påminner avslutningsvis om Anna-Lena Höglunds föreläsning om Heidenstams ”Folkungaträdet” den 28 november 2018 i Motala bibliotek, se under fönstret Program på hemsidan.

Håkan Jaldung, ordförande i Heidenstamsällskapet

Ibland känns det både roligt och berättigat att blicka tillbaka.

För mer än två år hade sällskapet påbörjat sitt arbete med att ersätta vår tidigare hemsida. Enkelhet och aktualitet var nyckelord under utvecklingsarbetet.

Hemsidan har varit i bruk under ca 1,5 år. Under t.ex. tiden 2017-09-26 – – 2018-09-25 har hemsidan haft 6934 besökare från svenska adresser dvs. i medeltal 19 sådana besök per dag. Den ”månadsaktuella” hemsidan är nu en viktig del i vår kontakt med sällskapets medlemmar och ger dessutom information till allmänheten om både Heidenstam och vårt sällskap. Hemsidan bör bidra till att vi uppfyller något eller några av delmålen enligt Heidenstamsällskapets stadgar.

Årsmötet 2018 beslöt om nya stadgar och uppdrog samtidigt åt styrelsen att slutjustera några av paragraferna. För en av stadgarna skulle samråd ske med sällskapets revisor vilket samråd genomförts. På styrelsemötet i Vadstena den 17 september kunde styrelsen därför fastställa de stadgar som årsmötet delegerat till styrelsen att justera. Heidenstamsällskapets nya stadgar finns under fönstret ”Stadgar” på hemsidan eller se under fönstret ”Aktualiteter” kategorin ”Styrelse” där de nya stadgarna bifogas styrelseprotokollet daterat 2018-09-17.

För ett år sedan skrev jag som ordförande i Heidenstamsällskapet några minnesord i månadsbrevet över vår tidigare hedersordförande Gunnel Liljedal. Det var lätt att förstå och instämma i de fina och berättigade minnesord som i olika sammanhang har skrivits om Gunnel Liljedal. Programdokument i sällskapets arkiv visar på hennes stora kvalifikationer som ordförande. Hennes inriktning mot att låta musikinslag ingå i sällskapets aktiviteter måste vi försöka ta upp igen när vår ekonomi medger detta, särskilt som flera medlemmar har efterfrågat sådana aktiviteter.

Musikinslag övervägs ingå i programmet vid Års- och sommarmötet 2019.

Styrelsens programarbete fortsätter och vi planerar bl.a. att preliminärt genomföra ett par föreläsningar kring verket ”Folkungaträdet”, dels i Linköping i början av december i år och under 2019 omkring månadsskiftet januari/februari i Motala. Det är vår tidigare, mångårige ordförande i Heidenstamsällskapet, Anna-Lena Höglund, som kommer att föreläsa. Anna-Lena är en av våra främsta kännare av just detta verk av Heidenstam.

Om vi något blickar framåt kan vi glädjas åt att vi efter idogt arbete i styrelsen, med positivt stöd från årsmötena 2017 och 2018, har sällskapets nya stadgar på plats, har ny broschyr att dela ut, har en något ”bantad” styrelse efter årsmötesbeslutet 2018 med mer rationella styrelserutiner, har en välbesökt fungerande och aktuell hemsida samt att vår nye skattmästare under hösten 2018 genomför en djupare genomlysning av vår ekonomi och vårt medlemsregister.

Inför verksamhetsåret 2019 kan således styrelsearbetet inriktas mer på vårt program, rekryteringsarbete och våra medlemskontakter än våra administrativa uppgifter. Det blir än viktigare framöver!

Håkan Jaldung
Ordförande i Heidenstamsällskapet

 

Ett trevligt minne från sommaren är Heidenstamsällskapets årsmöte den 6 juli förenat med ett sommarmöte. Mötena var välbesökta och tycks ha uppskattats av närvarande, glada och positiva medlemmar. Styrelsen kommer att diskutera formen för sommarmötet och återkommer senare på lämpligt sätt i den frågan. En försiktig gissning är att styrelsen beslutar även nästa år om ett sommarmöte i anslutning till årsmötet, dock kanske ett sommarmöte med annan inriktning än årets.

Ett annat möte som medlemmar ur sällskapet deltog i var föreläsningen på Strand den 9 augusti, anordnad av Ellen Keysällskapet, då Åsa Christoffersson, f d kulturchef på Östgöta Correspondenten, föreläste över ämnet ”Därför älskar jag Ellen o Verner”. Föreläsningen föregicks av vissa kontakter mellan våra sällskap.

Åsa inledde föreläsningen med att delge oss varför hon ”älskar Verner”.  Det är främst för dikterna i diktsamlingen ”Nya dikter” som Åsa lyfter fram i likhet med många andra läsare. Hon har särskilt uppmärksammat och påverkats av Heidenstams förmåga att omforma självklara och enkla tankar till ypperlig poesi. Den förmågan hos Heidenstam, som Åsa så väl beskrev,  är ett av skälen till att vi anser att ”Nya dikter” måste räknas in bland våra allra främsta diktsamlingar. Åsa gav oss sedan många intresseväckande inblickar i Ellen Keys författarskap, liv och hennes vänskap med Heidenstam. Ellen Keys och Heidenstams vänskap över åren känns äkta. Den vänskapen vill man gärna fortsätta att läsa mer om under hösten.

Kvällen på Strand var föredömligt ordnad av Ellen Keysällskapet. Dessutom glömmer vi inte Ellen Keysällskapets te-supé, som vanligen serveras vid dess föreläsningar, med en vacker och mycket god smörgås. Ett stort tack för ett fint genomfört arrangemang!

Efter en varm och ljus sommar närmar sig raskt allt mörkare kvällar, utmärkta för läsning. Föreningslivet börjar också ta fart igen efter sommaruppehåll och så även inom Heidenstamsällskapet. Den 17 september har sällskapets styrelse ett möte i Vadstena. En av frågorna på det mötet är naturligtvis rekryteringen av medlemmar, liksom fallet är hos de flesta av de ideella föreningarna i Sverige. Vi i styrelsen eftersträvar att försöka behålla de medlemmar vi redan har i sällskapet och dessutom under det närmaste året försöka rekrytera nya medlemmar.

En vanlig fråga i detta sammanhanget, eller t.o.m. ett påstående som då skulle utgöra ett hinder för medlemskap, är att Heidenstam är ”ute” och inte alls känns aktuell som författare. Vi i Heidenstamsällskapet tycker nog precis tvärtom efter att ”ha läst, funderat och jämfört”.  Vi engagerar oss därför i Heidenstamsällskapet med syfte ”att sprida kunskap om Verner von Heidenstams författarskap, att levandegöra hans livsverk och att informera om forskning härom” som det står i våra nya stadgar som planeras att fastställas inom kort och presenteras på hemsidan i början av oktober.

Det är inte endast diktsamlingen ”Nya dikter” eller de båda delarna i ”Folkungaträdet” som vi i Heidenstamsällskapet bör uppmärksamma bland Heidenstams verk. Nya infallsvinklar finns t.ex. kring debutboken ”Vallfart och vandringsår” från 1888. Dikterna i avsnittet ”Ensamhetens tankar” berör de flesta människor. Kanske bör sällskapet ägna ökad uppmärksamhet åt debutboken under de närmaste åren i vår programverksamhet och/eller initiera artiklar om debutboken att presentera under kategorin ”Tankar & Utkast” på sällskapets hemsida. Har du som medlem något att tillföra härvidlag? Nej, Heidenstam är inte alls ”ute” som författare. Inte om läsaren ger sig tid att verkligen läsa Heidenstams centrala verk.

Håkan Jaldung, ordförande i Heidenstamsällskapet