Heidenstamsällskapet

från Håkan Jaldung, ordförande i Heidenstamsällskapet

från Håkan Jaldung, ordförande i Heidenstamsällskapet

Hösten är här och styrelsearbetet i Heidenstamsällskapet kan som vanligt inriktas på att hantera föreningsfrågor och att verka för att sprida kunskap om Heidenstam och hans verk.

En kulturafton avses att genomföras på Charlottenbergs slott i Motala den 24 oktober 2020. Styrelsen planerar att delta i aktiviteten mellan klockan 1300–1500 genom styrelseledamoten Lars Åkerström och sällskapets förra ordförande Elizabeth Wrangsjö. Hoppas att det blir möjligt att genomföra denna kulturafton.

Deltagande i externa litterära aktiviteter, i Askersund och Örebro där vi har planerat för att delta, har emellertid ställts in på grund av pandemin.

På hemsidan läggs ut årsmötesprotokollet 2020 under fliken Sällskapet kategorin 07 Årsmötesprotokoll samt ett par styrelseprotokoll under kategorin 08 Styrelseprotokoll.

Styrelsens sammansättning framgår av fliken Styrelse. Ny ledamot i styrelsen efter Erik Wennström är Rolf Bengtsson. Rolf var under ett tiotal år sekreterare i Övralidstiftelsen och har omfattande erfarenheter av verksamheten vid Övralid. Ny suppleant efter Kerstin Wennström är Inger Sköld som var kyrkoherde i Västra Ny församling. Karin har deltagit under många år på uppdrag av församlingen med kransnedläggning under Övraliddagen.

Vid DELS´ höstmöte 2018 förslogs medlemmarna i DELS att inkomma med förslag på tre boktitlar med kortfattade motiveringar att ingå i en svensk ”litterär” kanon. Under julveckan 2018 föreslog Heidenstamsällskapet att Verner von Heidenstam borde vara med i en sådan sammanställning över litteratur. Styrelsen förslog att Heidenstams verk Nya dikter 1915, Folkungaträdet del I och II, 1905 respektive 1907 samt Dikter från 1895 skulle ingå.

Lagom till den digitala bokmässan 2020 gav DELS ut pocketboken ”Sverige läser” med lästips på över tusen böcker från vikingatiden till 2000-talet.

DELS skriver i Medlemsbrev nr 4/2020: ”DELS 126 medlemssällskap har föreslagit verk av sina respektive författare. Även författare som inte har något sällskap finns med. Två års arbete ligger bakom boken och förebilden kommer från Frankrike där en liknande guide gjordes på 1980-talet med en lång lista på böcker som står sig läsvärda genom åren, ”La Bibliothéque Idéale.””.

Boken har överlämnats till Svenska Akademiens ständige sekreterare i mitten av september. DELS styrelse kommer även att uppvakta Kulturutskottets ordförande om Sverige läser-projektet.

Vi har väl alla våra minnen kring svenskundervisningen med litteraturkunskap. Hur känd är Heidenstam idag bland våra högstadie- och gymnasieelever? Förmodligen tämligen okänd liksom han började att bli redan under 1960-talet, några tiotal år efter sin död. Den omständigheten var säkert en av anledningarna till att grundarna av Heidenstamsällskapet i mitten av 1970-talet bildade sällskapet med syfte att sprida kunskap om Heidenstams författarskap och att levandegöra hans livsverk. Heidenstam, som erhöll år 1916 Nobelpriset i litteratur med motiveringen ”såsom ett erkännande av hans betydelse som målsmannen för ett nytt skede i vår vitterhet”, skall avgjort vara med i en bok som ”Sverige läser”.

På styrelsemötet den 28 september, telefonmöte, beslöt styrelsen att inte inbjuda medlemmarna till någon aktivitet under hösten 2020. Samlat uttryckte styrelsen uppfattningen att sällskapet bör avstå från att i nuläget samla medlemmarna till någon aktivitet då många av medlemmarna tillhör riskgrupper,  då utvecklingen av pandemin för närvarande är så oklar och då läget åter kan försämras.

Styrelsen beslöt därför att inte anordna någon höstaktivitet under verksamhetsåret 2020 på grund av riskerna och det oklara läget i pandemin.

Styrelsen har även diskuterat programmet under verksamhetsåret 2021. Preliminärt beslöts att söka anordna en aktivitet på Övralid under maj månad och att ett sommarmöte med en föreläsning inleder årsmötet 2021.

Nu ser vi framåt och vi hoppas på att under verksamhetsåret 2021 kunna fortsätta våra traditioner med aktiviter kring Heidenstam och hans författarskap. Information skickas fortsättningsvis till medlemmarna varje månad med e-post eller brev syftande till att bibehålla en bra kontakt mellan styrelsen och medlemmarna i Heidenstamsällskapet.

från Håkan Jaldung, ordförande i Heidenstamsällskapet

Heidenstamsällskapets årsmöte genomfördes den 19 augusti 2020 i församlingshemmet i Nykyrka. I årsmötet deltog 17 medlemmar inklusive 7 styrelsemedlemmar. Årsmötet genomfördes under ledning av Tora Wigstrand som med sedvanlig bravur snabbt och säkert fullgjorde uppdraget. Nya i styrelsen är ledamoten Rolf Bengtsson, tidigare sekreterare i Övralidstiftelsen under många år samt suppleanten Inger Sköld, tidigare kyrkoherde i Västra Ny och Godegårds församling, inom vilken församling Heidenstams Övralid ligger.

Protokoll från årsmötet och de styrelsemöten som ägde rum före och efter årsmötet, kommer att läggas in på hemsidan vid månadsskiftet september/oktober när protokollen från mötena har justerats.

Styrelsen tog upp två frågor under årsmötet som har särskild betydelse i år på grund av pandemin och som rör vår verksamhet. Den ena frågan var om årsmötet ansåg att styrelsen skulle försöka anordna någon föreningsaktivitet under hösten om inte det allmänna läget och rekommendationer från Folkhälsomyndigheten lägger hinder i vägen. Den andra frågan var om styrelsen skall fortsätta med att månadsvis skicka ut månadsbrev och andra handlingar med brevpost till medlemmar som saknar e-postadress. Syftet är att vidmakthålla medlemskontakten även med dessa medlemmar.

Årsmötet uttalade sitt intresse för att en föreläsning eller annan aktivitet ordnas av styrelsen under hösten eftersom det nu bör finnas ett uppdämt behov av kulturella aktiviteter. Deltagarna i årsmötet var också positiva till att sällskapets medel används i ökad omfattning för brevporto och tryck av skrifter m.m. Ca 20 % av medlemmarna saknar e-postadress, Alla medlemmar bör få del av månadsbrev och övriga dokument som produceras inom sällskapet och publiceras på hemsidan.

Inom styrelsen funderar vi nu på ett lämpligt program i höst. Heidenstam har skrivit följande text:

”Lillasyster”, svarade abbedissan, vemodigt småleende – och sedan kallade nunnorna henne aldrig annat än ”den lilla systern” – ”så gammal är ingen av oss. Vi nunnor se ändå ibland den heliga i våra drömmar, men det sker bara, om någon mycket stor lycka väntar oss. Som en god moder går hon omkring och vakar, att elden är väl släckt till natten och alla ljus utblåsta. Därför kan aldrig Vadstena brinna.”

Vad heter boken och vilken är berättelsen? Fundera på det, svar kommer i nästa månadsbrev. Kanske den boken blir föremål för en föreläsning framöver även om Heidenstams debutroman ”Vallfart och vandringsår” från 1888 står högt på listan över tänkbara föreläsningar eller seminarier. Heidenstams konstnärskap är också ett tänkbart område för ett särskilt program. Förslag önskas från er!

Sensommarhälsningar

från Håkan Jaldung, ordförande i Heidenstamsällskapet

Heidenstamsällskapets årsmöte genomförs onsdagen den 19 augusti 2020 klockan 13.00 i församlingshemmet i Nykyrka. Stadgeenlig kallelse och dagordning har tidigare skickats till er.

Styrelsen kommer att förbereda årsmöteslokalen på sådant sätt att alla deltagande i årsmötet ska kunna sitta på ett tillfredsställande avstånd från varandra. För att underlätta förberedelsearbetet i lokalen önskar styrelsen att ni anmäler deltagande i årsmötet enligt kallelsen. För deltagande i årsmötet krävs medlemskap i vårt sällskap vilket innebär att årsavgiften skall vara betald innan årsmötet börjar. Ni är varmt välkomna!

Före årsmötet sammanträder styrelsen för att överlägga om sällskapets aktiviteter under hösten och om styrelsens verksamhet under innevarande och kommande verksamhetsår.

Ytterligare en sommarmånad ligger framför oss. Heidenstam har skrivit om sina barndomsupplevelser av sommar, segling och lek i boken När kastanjerna blommade. Han skriver:

”Nära på dagligen var jag ute med mina föräldrar på segelturer. Vättern bildade här en hel arkipelag med skogbevuxna öar och holmar. Ofta satt min mor till rors och småretades med min far genom att våghalsigt styra in mellan grund och stenar eller i de smalaste och mest slingrande sunden. Hon var förtjust, när det blåste friskt och vattnet stod i en båge vid relingen som ryggen på en delfin”.

Heidenstam fortsätter: ”När kuttern blev gammal och murken, ställdes den på land mellan höga alar, och jag fick den till lekstuga. Den hade inne i kajutan de hemtrevligaste soffor och skåp och en sådan frisk doft av tjära. Med sjökort och kompass framför mig seglade jag runt jorden och låg och kryssade i Magelheanska sundet och skrev resebrev till min mormor. Postgången var snabb. Inom fem minuter hann brevet fram till henne uppe i stora byggningen”.

Men Heidenstams erfarenheter av sommar, segling och tjärdoft var inte enbart så positiva som ovanstående texter antyder. Heidenstam var med om en allvarlig seglingsolycka då hans kusin Carl Albert Robson drunknade och han själv räddades i sista stund av några torpare som observerat olyckan från land och i en snipa skyndade till undsättning. Olyckan orsakades troligen av misstag från seglarnas sida såsom det brukar vara vid segelbåtsolyckor. Heidenstam har själv skrivit om sin ”kullsegling” i När kastanjerna blommade. Drygt 130 år efter olyckan föreslås att ni läser i kapitlet ”Segling” om det dramatiska händelseförloppet vid Heidenstams och Robsons segling på Vättern söder om ”inseglingsmärket till Aspa”. Seglingen genomfördes den 1 augusti 1888.

Bästa sommarhälsningar till er alla!

Håkan Jaldung, ordförande i Heidenstamsällskapet

Kallelse till årsmötet 2020 skickas till medlemmarna omkring den 1 juli 2020.

Under fliken Sällskapet kategorin 03 Tankar & Utkast på hemsidan finns två nya artiklar. Det är styrelseledamoten Sven-Göran Franssons artikel Några kulturhistoriska noteringar från grannskapet till Heidenstams Övralid samt en artikel om Mössebergs vattenkuranstalt skriven av sekreteraren i Föreningen för Västgötalitteratur, Annicka Berggren (klicka här så kommer du till Tankar & Utkast). 

Fortsättningen på brevet ägnas nu i sin helhet åt några ”särskilt vackra böcker” av Heidenstam. Oftast köps inte böcker för att man skall vända på dem i handen, studera hantverket eller bokens yttre egenskaper. För bokläsaren är innehållet det viktigaste. Men få läsare är nog omedvetna om ”hantverket” när boken har ett vackert utförande och tryck på ett bra papper. Gediget och dekorativt utförandet har betydelse när boksamlaren värderar och gör sina val. Vi får emellertid inte glömma att böckernas dekorativa utformning brukar följa de tekniska och praktiska förutsättningarna för utformning och tryck vid den aktuella tiden för utgivningen.

Beträffande Heidenstams böcker så finns i Allan Ranius´ bibliografi från 2002, med ett supplement från 2016, de grundläggande uppgifterna om respektive utgivning såsom titel, tryckort, sidantal, upplagestorlek, förlag, utförande och ev. illustratör. Ranius har försett utgivningarna med ett nummer för varje post.

Under 1890-talet och i början av 1900-talet var romaner och diktsamlingar sällan några fullödiga typografiska produkter. Från boktryckarsynpunkt har ansetts att originalupplagorna av Frödings, Hallströms, Heidenstams, Karlfeldts och Selma Lagerlöfs ungdomsverk är relativt ointressanta. Heidenstams första böcker, till och med Hans Alienus år 1892, hade omslag utförda av David Ljungdal i åttitalsstil med renässansornamentik. Jag, och många med mig, tycker att ungdomsverken har en skön och ofta häftig utformning.

För boksamlaren finns flera verk av Heidenstam vars omslagsteckningar och banddekor väcker intresse och uppskattas.  I första upplagan av Karolinerna 1897–98 har omslaget en strikt typografisk utformning som senare återkom med grönblå omslag till både Heidenstams och Oscar Levertins skrifter. Inlagan är tryckt på matt papper och saknar helt gjutna ornament och anfanger. Ett folk, som utkom 1902, illustrerades av Gunnar Hallström med en nationell linje med dragning till det fornnordiska. Upplagan 1905 av Karolinerna illustrerades av Einar von Strokirch och även den upplagan blev uppskattad av både läsare och boksamlare.

Så till en exceptionell bok. Boken Dikter från 1895 har en nationalromantisk omslagsteckning med en stormsliten tallkrona mot grå himmel. En av Sveriges mest kända boksamlare, Anders Ollfors, har skrivit att diktsamlingen Dikter kanske är Heidenstams finaste bok.

Ollfors fortsätter: ”Det välkända omslaget till den häftade originalutgåvan av Dikter tecknades av Karl Nordström. Karl Otto Bonnier fann det alltför dystert och var rädd att det skulle skrämma publiken. Nordström svarar i ett brev: I alla händelser är det ett helvete för mig att göra en teckning till ett bokomslag som tillfredsställer Heidenstam, K O Bonnier – och den svenska publiken. Då är det lättare att komma in på Nationalmuseum. Nå, det slutliga omslaget har kommit att tillhöra de mest älskade och uppskattade svenska bokomslagen överhuvud, och in på Nationalmuseum kom Karl Nordström också!”

Dikter gavs även ut i en liten upplaga år 1927. Ranius skriver följande om den upplagan under post nummer 764 i sin bibliografi: ”Verner von Heidenstam, Dikter. Med raderingar av Jurgen Wrangel. Sthlm 1927. 86 s. 124 numrerade exemplar, varav 4 på japanpapper och 120 på van Geldernpapper, signerade av konstnären”.

År 1943 skrev Georg Svensson, grundare och chefredaktör för Bonniers Litterära Magasin (1932–1948) och därefter vice VD för Bonniers, om 1927 års upplaga av Dikter:

”De exklusivaste bland tjugotalets konstnärligt illustrerade svenska böcker äro de som bära Jurgen Wrangels handskrivna signatur, nämligen Anders Österlings Dikter (1924), Verner von Heidenstams Dikter (1927) och Theokritos´ Idyller (1929). Det är volymer, som får det att vattnas i munnen på varje älskare av vackra böcker och som äro ägnade att tillfredsställa en långt driven bibliofil kräsenhet. De äro nämligen inte bara vackra utan också mycket sällsynta och mycket dyrbara. Illustrationerna bestå av originaletsningar, som framträda med underbar lyster och pregnans på det utsökta van Geldernpapperet. Det är också som konstverk och tolkningar utmärkta illustrationer, fint hoppassade med den genomgående högklassiga typografien”.

Värdet på flera av Heidenstams böcker har stigit när bokens utformning har uppmärksammats. Fina exemplar av Heidenstams Dikter, upplagan från 1927, kostar idag omkring 2000–4500 kr.

Men det finns fler vackra böcker av Heidenstam. Vallfart och vandringsår med originalupplaga 1888 gavs ut i två olika upplagor år 1929.  Det är särskilt en av dessa utgivningar som här skall nämnas. I Ranius´ bibliografi finns den upplagan under post nummer 796 med följande text: Verner von Heidenstam. Vallfart och vandringsår. Dikter. Illustrerad av Isaac Grünewald. Sthlm 1929. 159 s. 3 000 exemplar. Utg. Till Heidenstams 70-årsdag”.

Georg Svensson skriver entusiastiskt om utformningen: ”Heidenstamillustreringen är – – – – gjord med glänsande humör och virtuos brio. Helsidesakvarellerna äro verk av en benådad scendekoratör, som inte tränger så långt under ytan men som av denna yta gör fest och fyrverkeri. Här komma också originalens skönhet bättre till sin rätt tack vare överlägset färgtryck. Man ser hur behärskningen av offsettekniken gått framåt – – – – ”.

Önskar er alla en skön och trevlig sommar med många fynd av nya och gamla böcker!