Vad är sant i historien?

Av Sven-Göran Fransson, styrelseledamot i Heidenstamsällskapet

I boken Tankar och Utkast skriver Heidenstam följande: ”Det historiska är vad var ny professor i historia för fram som en annan synpunkt än hans företrädare. Svensk historia är en samling oupphörligt föränderliga tycken och påståenden av professorer och poeter. Medeltiden var något så helt annorlunda än tiderna nu att vi alls inte kunna se den som den verkligen var”.

I slutet av Folkungaträdet beskriver han dramatiskt den sjuke, döende Magnus Ladulås i borgen Näs, Visingsö i Vättern. Hans grav färdigställdes i Riddarholmskyrkan, Stockholm. I boken Berättelser och fejder finns en beskrivning av Heidenstam om sina upplevelser i samband med gravöppningar i nämnda kyrka. Han skriver ”Underligt var det att hålla i mina händer huvudskålen av en man, om vilken jag suttit och fantiserat och skrivit så många kvällar vid Vätterns plask.” Dagen innan hade han bevittnat öppnandet av Karl XII:s sarkofag, ”Lätta molnskuggor gledo genom koret, men då och då strömmade från de gröna fönsterrutorna en flod av ljus över huvudskålen och den bekransade hjässan.” Detta ögonblick har han avbildat i en liten målning som hänger i arbetsrummet på Övralid, strax norr om Motala, enligt bifogad bild (vänligen tillhandahållen av Övralids intendent P-G Andersson).

Innan jag fortsätter med huvudtemat finns en intressant parallell till en berömd italiensk konstnär nämligen Masaccio, verksam under 1400-talet. Heidenstam reflekterar över kvarlevorna i Riddarholmskyrkans olika gravkor: ”Handen, broder! Den är skör och svag och min är stark, men i morgon är den som din”. I kyrkan Santa Maria Novella i Florens finns fresken Holy Trinity av Masaccio. Den avbildar dels ett Kristusmotiv med korrekt centralperspektiv och dels ett memento mori som översatt betyder ”Jag var det du är och vad jag är skall du bli” och föreställer Adams grav. Kände månne Heidenstam till denna målning och dess inskription från någon av sina resor på kontinenten?

Nu tillbaka till grundtemat om historiska kvarlevor. Anatomen CM Fürst utgav 1920 boken När de döda vittna, en utförlig analys av skelettdelarna i Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan. Ett av skeletten identifierar han som Magnus Ladulås bl a enligt fynd som tyder på sjukdom i hjärta eller lungor avspeglat i skelettet. Han citerar även Heidenstam som beskrev den sjuklige regenten. År 1997 utgav arkeologerna O Kyhlberg och T Ahlström boken ”Gånget ur min hand”, Riddarholmskyrkans stiftargravar. Här beskrivs en ingående omtolkning av skelettens identifiering enligt nya arkeologiska analysmetoder. Skelettet av den sjuke kungen får då en helt annan persons identitet. Efter ytterligare gravöppning och DNA-analys finns nu inte Magnus Ladulås över huvud taget i ”sin” grav, möjligen i ett ytterligare intilliggande utrymme som ännu inte är utgrävt.

Samma omtumlande resultat har skett beträffande den heliga Birgittas reliker vilka även dessa består av skelettdelar från flera olika personer varav ingen rimligen överensstämmer med helgonet. Bakgrunden till den sedermera oriktiga analysen beskrivs populärhistoriskt av anatomen CH Hjortsjö i hans bok Stoftet och människan och en, till författarens försvar, försiktig tolkning. Beträffande Karl XII och hans kvarlevor är ju sanningen däremot mer uppenbar. Det är lätt att i efterhand raljera över och döma äldre uppfattningar. Detta måste dock balanseras mot att sätta tidigare ”fakta” i sitt rätta historiska sammanhang, inte enbart i dagens ljus. I framtiden kommer man sannolikt att le åt och kritisera delar av det vi uppfattar som dagens sanning.

Jakten på absolut historisk sanning är tydligen ett rörligt mål!

Linköping 2018

Heidenstamsällskapet och GDPR

Medlemsuppgifterna i Heidenstamsällskapets medlemsförteckning är grunden för kommunikationen med våra medlemmar. När du betalar den årliga medlemsavgiften accepterar du att sällskapet sparar dina personuppgifter och behandlar dessa på sätt som framgår i det följande.

Vi följer bestämmelserna i Dataskyddsförordningen (GDPR) som syftar till att skydda din personliga integritet. Ytterligare information om förordningens bestämmelser finns på

www.datainspektionen.se

Heidenstamsällskapet sparar endast personuppgifter som du lämnar till oss. De uppgifter vi behöver är namn, adress, e-postadress, om sådan finns, samt telefonnummer (frivilligt).

Personuppgifterna sparas i vårt medlemsregister och får inte lämnas ut till andra föreningar, organisationer eller företag.

Personuppgifterna sparas endast för att administrera ditt medlemskap och för att informera dig om sällskapets aktiviteter. Tillgång till personuppgifterna i medlemsregistret har endast styrelsen med suppleanter, valberedning och revisor.

Om du inte är nöjd med hur vi hanterar dina personuppgifter finns möjlighet att anmäla detta till Datainspektionen.

Du har rätt enligt GDPR att få information om behandlingen av dina personuppgifter. Skriv då till oss på adress H Jaldung, Södra Munkeby 240, 451 97 Uddevalla för att få tillgång till informationen.

Erbjudanden Wennström

ERIK WENNSTRÖM
Läkarordinationer för Verner von Heidenstam 1886–1940
sammanställda, avbildade, uttydda och kommenterade
Köping, 2018. 112 sidor. ISBN 978-91-639-9067-0.

Format 232 x 310 x 13 mm. Trådbundet mjukband.
WNM Books

Borgmästaregatan 4
731 32 Köping

För information och beställning:
info@wnmbooks.se

En unik receptsamling på Övralid

av Erik Wennström
Med. dr, leg. Psykolog
Medlem i Heidenstamsällskapet

Verner von Heidenstam (1859–1940) hade under lång tid för vana att spara sina läkemedelsrecept. Kanske var de minnessaker från ett liv som redan från barnaåren försvårats av allvarliga och efterhängsna sjukdomar. Men egna krämpor talade han ogärna om, åtminstone med utomstående. Vid Heidenstams bortgång låg recepten följaktligen väl undanstoppade bland hans mest personliga tillhörigheter i sovrummet på Övralid, och där ligger de alltjämt, kända av få och ännu aldrig tagna i anspråk av nutida levnadstecknare eller forskare.

Det äldsta receptet är utfärdat i Schweiz den 18 oktober 1886, samma dag som Heidenstam i sjukdom, svårmod och hemsaknad skrev därifrån till Strindberg: »Är otillräknelig, ty jag är grundligt sjuk. Lider af outsäglig ångest. Vill ›hem›, men vet ej hvar hemmet ligger. I Aargau, Appenzell eller på Tiveden? … Reser i morgon i ett hugg till Genua för att söka opp en kurort och rädda lifvet.» Det var sannolikt i dessa dagar som hans berömda dikt, »Jag längtar hem sen åtta långa år» kom till och vars sista, välbekanta rad lyder: »Jag längtar marken, jag längtar stenarna där barn jag lekt.»

Utöver detta recept finns ytterligare 46 bevarade, med sammanlagt över 70 enskilda ordinationer från december 1913 fram till slutet i maj 1940, det sista utfärdat strax före Heidenstams bortgång. Då ordinerade doktor Manfred Jonsson, i medkänsla vid sjukbädden, inte bara den antibakteriella »M & B 693» Dagenan (sulfapyridin), tidens mest ryktbara medicin, utan också »champagne då och då, om möjligt lätt föda, även kaffe» i den epikureiske skaldens sista timmar.

Dessa recept, alla skrivna för hand i omväxlande sirlig och svårläslig handstil, liknar inte sällan kalligrafiska konstverk garnerade med stämpelavtryck som ännu efter ett sekel bevarar sin lyster, minnande om sedan länge försvunna apotek. Språket är latin, så som tidens bruk var, med ett otal förkortningar av såväl läkemedelsnamn som receptlatinska termer, som vore det ett chiffer som bara läkaren och apoteket men inte patienten skulle förstå, också det enligt tidens sed. Som regel ges inte heller någon indikation till ordinationen. Recepten är således inte bara fysiskt svårtillgängliga; de är också språkligt, farmaceutiskt och farmakoterapeutiskt svårbegripliga för »oinvigda».

För första gången finns nu alla dessa recept sammanställda, återgivna i faksimil, uttydda och kommenterade i min bok Läkarordinationer för Verner von Heidenstam 1886–1940, som inte bara visar denna skatt i all sin skönhet och nostalgiska skimmer, utan också gör den tillgänglig och begriplig för envar.

I min översättning har jag följt den samtida svenska farmakopén i benämningen av ämnen och beredningar, såväl svenska som latinska. Mina uppgifter om läkemedlens verkningar och användning är hämtade från de recepthandböcker och handledningar för läkare och medicine studerande som var aktuella vid tiden. Boken innehåller också en utförlig litteraturförteckning.

Efter recepten följer kortfattade uppgifter om alla läkarna bakom dessa och deras respektive läkarverksamhet vid tiden då recepten utfärdades. Här finns flera av tidens mest namnkunniga läkare, såsom neurologen Nils Antoni, ögonläkaren Albin Dalén, psykiatern Sven Stenberg och hjärtläkaren Josua Tillgren. Boken är också illustrerad med fotografier av några av de efterlämnade medicinburkarna och -flaskorna, inklusive en vy över en av de djupa hyllorna i Heidenstams medicinskåp.

Med detta innehåll hoppas jag att boken skall vara till glädje och betydelse inte enbart för Heidenstamintresserade, utan också för dem med intresse för svensk farmaci- och medicinhistoria.


Foto: Erik Wennström

Månadsbrev december 2018

Enligt våra stadgar skall Heidenstamsällskapet sprida kunskap om Verner von Heidenstams författarskap, levandegöra hans livsverk och informera om aktuell Heidenstamforskning. Det är verkligen omfattande, intressanta och spännande uppgifter för ett ideellt sällskap.

För att verka i stadgarnas anda behövs både en aktiv styrelse och engagerade medlemmar. Flera av våra erfarna styrelseledamöter har med ålderns rätt slutat som ledamöter i samband med senaste årsmötet. Därefter har nyvalda ledamöter successivt tagit plats i styrelsearbetet. Utöver detta har en rad förändringar vidtagits med syfte att förbättra sällskapets verksamhet och för att effektivisera vårt interna styrelsearbete. Det gäller bl.a. förändringar i stadgarna för att förenkla medlemskontakten.  Hemsida och e-postrutiner har utvecklats för att vi i styrelsen skall kunna hålla en bättre kontakt med medlemmarna. Ett nytt bokföringsprogram underlättar för skattmästaren att hålla medlemsförteckningen aktuell. Vi tillämpar naturligtvis bestämmelserna i Dataskyddsförordningen (GDPR), se under fönstret Aktualiteter kategorin GDPR.

Ett övergripande mål för styrelsen är att efter bästa förmåga försöka upprätthålla intresset hos våra medlemmar så att dessa även under kommande år vill vara medlemmar i Heidenstamsällskapet. Några äldre medlemmar har av förklarliga skäl funnit att de inte längre har möjlighet att delta i sällskapets verksamhet eller att de av hälsoskäl har svårt att ta till sig tillgänglig information. Så är det i ideella föreningar och vi försöker därför vidta adekvata åtgärder för att rekrytera nya medlemmar. Här behöver vi hjälp av alla medlemmar.

Närheten till Övralid, som är ett naturligt centrum för Heidenstamintresset, gör att många av sällskapets medlemmar bor på den östra sidan av Vättern. Vi har emellertid medlemmar från olika delar av landet och därför är medlemskontakten inte helt problemfri. Deltagandet i olika kulturarrangemang är en möjlighet för oss att träffa medlemmarna men även att nå ut till personer som kan vara intresserade av att bli medlemmar i vårt litterära sällskap.

Under hösten har vi den 27 oktober deltagit i ett arrangemang i Motala som kallas för Kulturnatten. Tillsammans med andra ideella föreningar deltog sällskapet med ett bokbord i biblioteket men även genom samtal med besökande kring Heidenstams författarskap. Vår förre ordförande Elisabeth Wrangsjö deltog tillsammans med styrelseledamöterna Solweig Larsson, Rolf Ström. Hans Olof och Anneli Dagerstig samt ordföranden. Vi lyckades rekrytera fem medlemmar till sällskapet vilket måste betraktas som ett mycket bra resultat. Elisabeths personkännedom var här betydelsefull. Några hundra personer besökte de ideella föreningarnas ”hörna” i biblioteket.

Heidenstamsällskapet deltog den 10 november i DELS` höstmöte i Stockholm. Sällskapet representerades av medlemmen Karin Wrangsjö. Ett 25-tal sällskap deltog. Vid mötet diskuterades bl.a. behovet av en litterär kanon och utformningen av ett sådant projekt. Föreläsarna Kaj Attorp och Göran Wessberg talade bl.a. om bekymmer som bristande ”läshunger” vilket måste motverkas, kanske genom en kanon. DELS` ordförande Birgitta Wistrand uppmanade sällskapen att inkomma med förslag på tre titlar med kortfattade motiveringar. Styrelsen kommer att avge ett förslag och hoppas därför på att ni medlemmar inkommer med förslag på verk av Heidenstam, som ni anser bör ingå i en kanon, till vår e-postadress info@vernervonheidenstam.se senast i mitten av december.

Den 17 november deltog skattmästaren Solweig Larsson och medlemmen Gunilla Hammarlund med ett bokbord i ett välordnat arrangemang i Örebro stadsbibliotek som kallas för Litteraturens Lördag. Enligt tidningsuppgifter besöktes arrangemanget av över 7000 personer.  En ny medlem till sällskapet rekryterades och information lämnades kring Heidenstams författarskap och vårt sällskap. Den sydvästra delen av Örebro län är väl känd från Heidenstams författarskap och vi bör under kommande år i ökad omfattning sprida information och rekrytera fler medlemmar bosatta i det länet.

Den 20 november deltog jag i ett möte i Göteborg med Selma Lagerlöf-sällskapet. I mötet deltog ca 25 personer. Den är 160 år sedan Selma Lagerlöf föddes den 20 november 1858. Programmet vid mötet var intressant och berörde bl.a. en utveckling rörande samverkan mellan litterära sällskap. Vi kan se att samverkan blir alltmer nödvändig för de litterära sällskapen för att öka närvaron vid föreläsningar m.fl. aktiviteter. T.ex. har Heidenstamsällskapet under verksamhetsåret samverkat om program med Ellen Key Sällskapet på Strand, och för ett par år sedan samverkade vi med Folke Dahlberg Sällskapet då vi tillsammans anordnade en föreläsning i Motala för båda sällskapens medlemmar.

Selma Lagerlöf-sällskapet är ett av våra största litterära sällskap med ett tusental medlemmar. Vid mötet i Göteborg togs frågorna upp om, och i så fall på vilket sätt, 1800-talsförfattaren Emelie Flygare Carlén haft betydelse för Selma Lagerlöfs författarskap. Det finns ett sällskap som intresserar sig för Emilie Flygare Carlén, men det sällskapet har endast någon eller ett fåtal medlemmar.

Mötet inleddes med en ny film visades om Emilie Flygare Carléns liv och författarskap. Filmen är gjord av Bodil Tingsby och Erik Fägerwall. Emilie var den mest lästa, bäst betalda och mest översatta författaren på sin tid. Hon anses vara Sveriges första ”deckardrottning” med boken ”Rosen från Tistelön”, som lästes av betydligt fler människor än som har läst t.ex. några av verken av Heidenstam, Karlfeldt och Fröding. Utöver frågan om hur en författare eventuellt påverkas av en annan författare är frågan om hur ett litet, litet litterärt sällskap kan återerövra intresset hos bokläsarna för en viss författares verk från ett annat århundrade. Alla litterära sällskap har dock inte ekonomiska möjligheter att presentera en film. Det finns många skäl att följa eventuella försök att aktivera verksamheten inom Emelie Flygare Carlén Sällskapet. Frågan är hur ett litterärt sällskap bör agera långsiktigt för att behålla sina medlemmar under lång tid.

På hemsidan under Aktualiteter, Tankar & Utkast, presenteras denna månaden två nya artiklar, dels en artikel av styrelseledamoten Sven-Göran Fransson med rubriken ”Historiens äkthet” i vilken Heidenstams uppsats ”Modern barbarism” aktualiseras, dels en artikel av medlemmen Erik Wennström om ”En unik receptsamling på Övralid”, se även under kategorin Erbjudanden.

Kom ihåg att utrymme finns för den som önskar bidra med en artikel. Välkommen att sända en artikel via vår e-postadress, som framgår ovan i brevet. Som medlem kan du även föreslå en kvartalsdikt som infogas under Förstasidan på vår hemsida fr.o.m. januari 2019. Välkommen med förslag även i denna del av vår verksamhet!

Återstår att önska er många fina helger framöver!

Håkan Jaldung Ordförande i Heidenstamsällskapet

Novemberbrev 2018

Brittsommaren är slut, kvällarna har blivit längre och det finns mer tid för läsning.  Efter något år med många frågor kring revideringen av våra stadgar, den inre administration samt formen för medlemskontakterna via hemsidan kan styrelsen nu alltmer inrikta sin verksamhet på huvuduppgiften för Heidenstamsällskapet, dvs. det som är ändamålet med sällskapet enligt stadgarna.

Heidenstamsällskapets första årsmöte hölls på Medevi Brunn den 1 juni 1974. Till ordförande i den första styrelsen valdes Sven Slotter som var chefredaktör vid Motala Tidning. Dessförinnan hade en grupp intresserade Heidenstamvänner förberett årsmötet och antagit sällskapets första stadgar under ledning av interimsordföranden Ingvar Peterzén och sekreteraren Margareta Alexandersson.

I de första stadgarna lades fast ett par huvuduppgifter för Heidenstamsällskapet; att i nära samarbete med stiftelsen (anm. Övralidstiftelsen) rikta uppmärksamheten på Verner von Heidenstams betydelsefulla livsverk och främja forskningen härom. ”Främja” ändrades senare till ”initiera”.

Syftet med sällskapets verksamhet har inte ändrats i några väsentliga avseenden sedan stadgarna fastställdes första gången 1974. Vid årsmötet den 6 juli 2018 genomfördes dock en ändring i stadgarna beträffande ändamålet genom att följande tre huvuduppgifter för Heidenstamsällskapet antogs av årsmötet:

Sällskapet är en ideell förening som har till syfte att sprida kunskap om Verner von Heidenstams författarskap, att levandegöra hans livsverk och att informera om aktuell Heidenstamforskning.

Redan från början finansierades sällskapets verksamhet helt genom medlemmarnas årsavgifter och ett kulturbidrag från Motala kommun, ett kulturbidrag som är mycket värdefullt för sällskapet. Det finns flera skäl till att styrelsen initierade den senaste stadgeändringen. En anledning är de begränsade ekonomiska resurserna som finns till förfogande inom sällskapet. Följden av ett successivt minskande medlemsantal, i likhet med många andra litterära sällskap och ideella föreningar, och väsentliga      prisökningar för bl.a. föreläsare, resor och ev. övernattning, tryckning av skrifter m.m., begränsar våra möjligheter att t.ex. främja eller initiera forskningsinsatser

En annan orsak till att sällskapet numera enligt sina nya stadgar informerar om aktuell Heidenstamforskning, istället för att främja eller inspirera om sådan forskning, är att Linköpings universitet i samarbete med Övralidstiftelsen sedan år 2000 stödjer den kulturvetenskapliga forskningen genom inrättandet av ”Heidenstam Chair” med syfte att stimulera till forskning och folkbildande förmedling av förrförra sekelskiftets svenska litteratur och kultur. Heidenstamforskningen kan härigenom främjas väsentligt. Forskningen som kan genomföras till följd av inrättandet av ”Heidenstam Chair” är betydelsefull och Heidenstamsällskapet eftersträvar därför främst att i möjlig omfattning informera om verksamheten och stimulera till deltagande i de anordnade symposierna.

Stadgeändringen beträffande syftet med Heidenssällskapet kan möjligen av någon uppfattas som en marginell, semantisk ändring men den grundas på att sällskapet i sin programverksamhet främst vänder sig till en bred krets av läsare utanför de traditionella akademiska litteraturinstitutionerna. Och, naturligtvis, den tuffa ekonomiska verkligheten för litterära sällskap. Därav stadgeändringen.

Påminner avslutningsvis om Anna-Lena Höglunds föreläsning om Heidenstams ”Folkungaträdet” den 28 november 2018 i Motala bibliotek, se under fönstret Program på hemsidan.

Håkan Jaldung, ordförande i Heidenstamsällskapet

Register för prosa- och diktval

Hemsidan Dikt/Prosa Vald av
     
2018
 
3.kv ”Vore jag ett litet barn”
Ur Nya dikter 1915
Styrelsen
3.kv ”Var kväll jag jordar mitt gamla jag”
Ur Vallfart och vandringsår 1888
Okänd besökare på hemsidan
3.kv ”Står någon vän”
Ur Fragment och Aforismer 1959
Styrelseledamoten Sven-Göran Fransson
2.kv ”Hur lätt blir människornas kinder heta ”Ur ”Dikter” 1895 Styrelsen
2.kv ”Vårens tid” ur ”Nya dikter” 1915 Medlemmen Gunilla Hammarland
2.kv ”Sovande gårdar” ur ”Nya dikter” 1915 Styrelseledamoten Harald Wigstrand
1.kv ”Hos spåkvinnan” ur Nya dikter 1915 Styrelsen
1.kv ”Vi människor” ur Nya dikter Medlemmen Maria Waxegård
1.kv ”Sovande gårdar” ur Nya dikter Styrelsemedlemmen Harald Wigstrand
 
2017
 
4.kv ”Himladrottningens bild i Heda” ur Nya dikter 1915 Styrelsen
4.kv ”Höststämning” ur Vallfart och vandringsår 1888 Eric och Margaret Englund
4.kv ”Den vänliga gården” ur Nya dikter 1915 Rolf Ström
3.kv ”Sommarljuset” ur Nya dikter Styrelsen
”Paradisets timma” ur Nya dikter Inge Jonsson
3.kv ”Jutta kommer till Folkungarna” ur Nya dikter Anna-Lena Höglund
2.kv ”Sverige” ur Nya dikter Styrelsen
2.kv ”Vid vägens slut” ur Nya dikter Solveig Johansson
2.kv Ur ”När kastanjerna blommade” del sid 94–95 Håkan Jaldung
1.kv ”Vårens tid” ur Nya dikter Styrelsen
1.kv ”Ensamhetens tankar” (XVIII) ur Vallfart och vandringsår Hans-Olof och Annelie Dagerstig
1.kv ”Hemmet” ur Dikter Åsa Johansson
   
2016 Under utvecklingen av hemsidan
   
4.kv ”Vårens tid” ur Nya dikter Styrelsen
4.kv ”Fredriksson” ur Gårdsfolk Karin Lohm
3.kv ”Om tusen år” Styrelsen
3.kv ”Jag längtar hem” Styrelsen

Månadsbrev oktober 2018

Ibland känns det både roligt och berättigat att blicka tillbaka.

För mer än två år hade sällskapet påbörjat sitt arbete med att ersätta vår tidigare hemsida. Enkelhet och aktualitet var nyckelord under utvecklingsarbetet.

Hemsidan har varit i bruk under ca 1,5 år. Under t.ex. tiden 2017-09-26 – – 2018-09-25 har hemsidan haft 6934 besökare från svenska adresser dvs. i medeltal 19 sådana besök per dag. Den ”månadsaktuella” hemsidan är nu en viktig del i vår kontakt med sällskapets medlemmar och ger dessutom information till allmänheten om både Heidenstam och vårt sällskap. Hemsidan bör bidra till att vi uppfyller något eller några av delmålen enligt Heidenstamsällskapets stadgar.

Årsmötet 2018 beslöt om nya stadgar och uppdrog samtidigt åt styrelsen att slutjustera några av paragraferna. För en av stadgarna skulle samråd ske med sällskapets revisor vilket samråd genomförts. På styrelsemötet i Vadstena den 17 september kunde styrelsen därför fastställa de stadgar som årsmötet delegerat till styrelsen att justera. Heidenstamsällskapets nya stadgar finns under fönstret ”Stadgar” på hemsidan eller se under fönstret ”Aktualiteter” kategorin ”Styrelse” där de nya stadgarna bifogas styrelseprotokollet daterat 2018-09-17.

För ett år sedan skrev jag som ordförande i Heidenstamsällskapet några minnesord i månadsbrevet över vår tidigare hedersordförande Gunnel Liljedal. Det var lätt att förstå och instämma i de fina och berättigade minnesord som i olika sammanhang har skrivits om Gunnel Liljedal. Programdokument i sällskapets arkiv visar på hennes stora kvalifikationer som ordförande. Hennes inriktning mot att låta musikinslag ingå i sällskapets aktiviteter måste vi försöka ta upp igen när vår ekonomi medger detta, särskilt som flera medlemmar har efterfrågat sådana aktiviteter.

Musikinslag övervägs ingå i programmet vid Års- och sommarmötet 2019.

Styrelsens programarbete fortsätter och vi planerar bl.a. att preliminärt genomföra ett par föreläsningar kring verket ”Folkungaträdet”, dels i Linköping i början av december i år och under 2019 omkring månadsskiftet januari/februari i Motala. Det är vår tidigare, mångårige ordförande i Heidenstamsällskapet, Anna-Lena Höglund, som kommer att föreläsa. Anna-Lena är en av våra främsta kännare av just detta verk av Heidenstam.

Om vi något blickar framåt kan vi glädjas åt att vi efter idogt arbete i styrelsen, med positivt stöd från årsmötena 2017 och 2018, har sällskapets nya stadgar på plats, har ny broschyr att dela ut, har en något ”bantad” styrelse efter årsmötesbeslutet 2018 med mer rationella styrelserutiner, har en välbesökt fungerande och aktuell hemsida samt att vår nye skattmästare under hösten 2018 genomför en djupare genomlysning av vår ekonomi och vårt medlemsregister.

Inför verksamhetsåret 2019 kan således styrelsearbetet inriktas mer på vårt program, rekryteringsarbete och våra medlemskontakter än våra administrativa uppgifter. Det blir än viktigare framöver!

Håkan Jaldung
Ordförande i Heidenstamsällskapet

 

Månadsbrev september 2018

Ett trevligt minne från sommaren är Heidenstamsällskapets årsmöte den 6 juli förenat med ett sommarmöte. Mötena var välbesökta och tycks ha uppskattats av närvarande, glada och positiva medlemmar. Styrelsen kommer att diskutera formen för sommarmötet och återkommer senare på lämpligt sätt i den frågan. En försiktig gissning är att styrelsen beslutar även nästa år om ett sommarmöte i anslutning till årsmötet, dock kanske ett sommarmöte med annan inriktning än årets.

Ett annat möte som medlemmar ur sällskapet deltog i var föreläsningen på Strand den 9 augusti, anordnad av Ellen Keysällskapet, då Åsa Christoffersson, f d kulturchef på Östgöta Correspondenten, föreläste över ämnet ”Därför älskar jag Ellen o Verner”. Föreläsningen föregicks av vissa kontakter mellan våra sällskap.

Åsa inledde föreläsningen med att delge oss varför hon ”älskar Verner”.  Det är främst för dikterna i diktsamlingen ”Nya dikter” som Åsa lyfter fram i likhet med många andra läsare. Hon har särskilt uppmärksammat och påverkats av Heidenstams förmåga att omforma självklara och enkla tankar till ypperlig poesi. Den förmågan hos Heidenstam, som Åsa så väl beskrev,  är ett av skälen till att vi anser att ”Nya dikter” måste räknas in bland våra allra främsta diktsamlingar. Åsa gav oss sedan många intresseväckande inblickar i Ellen Keys författarskap, liv och hennes vänskap med Heidenstam. Ellen Keys och Heidenstams vänskap över åren känns äkta. Den vänskapen vill man gärna fortsätta att läsa mer om under hösten.

Kvällen på Strand var föredömligt ordnad av Ellen Keysällskapet. Dessutom glömmer vi inte Ellen Keysällskapets te-supé, som vanligen serveras vid dess föreläsningar, med en vacker och mycket god smörgås. Ett stort tack för ett fint genomfört arrangemang!

Efter en varm och ljus sommar närmar sig raskt allt mörkare kvällar, utmärkta för läsning. Föreningslivet börjar också ta fart igen efter sommaruppehåll och så även inom Heidenstamsällskapet. Den 17 september har sällskapets styrelse ett möte i Vadstena. En av frågorna på det mötet är naturligtvis rekryteringen av medlemmar, liksom fallet är hos de flesta av de ideella föreningarna i Sverige. Vi i styrelsen eftersträvar att försöka behålla de medlemmar vi redan har i sällskapet och dessutom under det närmaste året försöka rekrytera nya medlemmar.

En vanlig fråga i detta sammanhanget, eller t.o.m. ett påstående som då skulle utgöra ett hinder för medlemskap, är att Heidenstam är ”ute” och inte alls känns aktuell som författare. Vi i Heidenstamsällskapet tycker nog precis tvärtom efter att ”ha läst, funderat och jämfört”.  Vi engagerar oss därför i Heidenstamsällskapet med syfte ”att sprida kunskap om Verner von Heidenstams författarskap, att levandegöra hans livsverk och att informera om forskning härom” som det står i våra nya stadgar som planeras att fastställas inom kort och presenteras på hemsidan i början av oktober.

Det är inte endast diktsamlingen ”Nya dikter” eller de båda delarna i ”Folkungaträdet” som vi i Heidenstamsällskapet bör uppmärksamma bland Heidenstams verk. Nya infallsvinklar finns t.ex. kring debutboken ”Vallfart och vandringsår” från 1888. Dikterna i avsnittet ”Ensamhetens tankar” berör de flesta människor. Kanske bör sällskapet ägna ökad uppmärksamhet åt debutboken under de närmaste åren i vår programverksamhet och/eller initiera artiklar om debutboken att presentera under kategorin ”Tankar & Utkast” på sällskapets hemsida. Har du som medlem något att tillföra härvidlag? Nej, Heidenstam är inte alls ”ute” som författare. Inte om läsaren ger sig tid att verkligen läsa Heidenstams centrala verk.

Håkan Jaldung, ordförande i Heidenstamsällskapet