Föreningen för den litterärt intresserade
Här kan du hitta Tankar & Utkast om Verner von Heidenstam.
Klicka på beskrivningen för att komma till dokumentet och när du är klar tryck på ”backa bakåt” knappen i webbläsaren för att komma tillbaka hit. Under ”Typ” ser du om det är en länk till ett pdf-dokument eller annan hemsida.
| Hemsidan | Dikt/Prosa | Vald av |
| 2017 | ||
| 4.kv | ||
| 4.kv | ||
| 4.kv | ||
| 3.kv | ”Sommarljuset” ur Nya dikter | Styrelsen |
| ”Paradisets timma” ur Nya dikter | Inge Jonsson | |
| 3.kv | ”Jutta kommer till Folkungarna” ur Nya dikter | Anna-Lena Höglund |
| 2.kv | ”Sverige” ur Nya dikter | Styrelsen |
| 2.kv | ”Vid vägens slut” ur Nya dikter | Solveig Johansson |
| 2.kv | Ur ”När kastanjerna blommade” del sid 94–95 | Håkan Jaldung |
| 1.kv | ”Vårens tid” ur Nya dikter | Styrelsen |
| 1.kv | ”Ensamhetens tankar” (XVIII) ur Vallfart och vandringsår | Hans-Olof och Annelie Dagerstig |
| 1.kv | ”Hemmet” ur Dikter | Åsa Johansson |
| 2016 | Under utvecklingen av hemsidan | |
| 4.kv | ”Vårens tid” ur Nya dikter | Styrelsen |
| 4.kv | ”Fredriksson” ur Gårdsfolk | Karin Lohm |
| 3.kv | ”Om tusen år” | Styrelsen |
| 3.kv | ”Jag längtar hem” | Styrelsen |
Av Harald Wigstrand, styrelsesuppleant i Heidenstamsällskapet
(Kring en artikel av Fredrik Böök i Svenska Dagbladet, Julbilagan den 16 december 1945)
För någon tid sedan skickade en god vän mig en text av Fredrik Böök där Heidenstams berättelse om ”spökupplevelsen” av Karl XII ingår. Då Heidenstam skrev sitt verk ”Karolinerna” hyrde han som bekant gärna in sig på olika ”slott” för att inspireras av miljön. Herrgården Noor, där ”spöket” visade sig, ägdes vid denna tid av släkten Hermelin. Brevet kom från släktens nuvarande huvudman.
Den 1 november (1897) lämnade Heidenstam Mauritzberg och slog sig ner på Noor i Uppland. I ett brev till fru Eva Acke – dotter till Zacharias Topelius – beskrev han det nya ”slottet” som anspråkslösare än Mauritzberg och ”det gamla spökaktiga Hesselby” men kallade det ”ett gammalt Hermelinskt fideikommiss med gyllenläder och gubbar på väggarna” – han uppskattade de historiska associationerna med storhetsiden. Klagomålet över att Noor var mindre ”spökaktigt” än Hesselby visade sig obefogat, ty det var på Noor, som Hedenstam fick ett nattligt besök av den hjälte, som sysselsatte hans fantasi. I ett brev till Fredrik Böök från den 14 oktober år 1900 berättar han om detta. Enligt Böök är detta den äldsta versionen av denna berättelse.
Heidenstam arbetade mycket hårt. ”Det gick slutligen så långt att jag fick hallucinationer – och det till på köpet så vackra, att jag aldrig kan glömma det. Det var på Noor i Uppland. Utanför mitt skrivrum voro två stora, på natten nästan beckmörka rum, fulla av Hermelinska familjeporträtt. Även fanns där en Karl XI till häst, en Aurora Königsmark m.fl. När jag som bäst arbetade på avslutningen av ”Fredrikshall” – klockan var väl två på natten – hörde jag steg och pinglande som av en nyckelknippa. Jag såg upp och i den mörka dörröppningen kom ingen mindre än min hjälte, den tolfte Karl. Jag iakttog honom skarpt och noga och begagnade mig sedan delvis av mina rön. Hans ansikte var vitt som gips men något ädlare än jag tänkt mig. Vid vardera tinningen stod håret i vädret som två rävsvansar. Spännhalsduken satt stramt. Handskarna voro icke gula utan vita. Han satte sig i en stol med värjan över knät och sade med klockklar röst. ”Det där som du skriver kan ju vara riktigt och sant men du glömmer en sak. Sista natten åkallade jag Gud. Minns det!” – Vid de sista orden höjde han högra handen och skärpte stämman. Jag erfor ingen förskräckelse men jag blev så rörd att jag brast i gråt. Jag erinrar mig klart att jag ville framställa en förfrågan om dödssättet men att jag inte kunde få fatt i något lämpligt tilltalsord. Hur skall man också i en så oväntad situation titulera en kunglig hallucination, ”Ni” eller ”du” eller ”Ers majestät”? Undra på om jag blev förlägen. Då jag åter fick makt över mig, var allt naturligtvis borta. Jag skyndade mig ned i undre våningen och väckte min fru och vi skärskådade gemensamt händelsens mer naturliga beståndsdelar, halvt upprörda, halvt skrattande. Det oaktat återvände jag sedan och infogade med en känsla av djup pietet den i berättelsen nu förekommande bönen.”
Episoden återges också av Per Gedin i boken ”Verner von Heidenstam Ett Liv”. Gedin citerar ur Sven Hedins återgivande av händelsen. Hedin är väl så dramatisk som Heidenstam. Enligt Hedin satt Heidenstam kvar vid skrivbordet hela natten och fick tas om hand av tjänstefolket – ”han förblev under flera dagar mer eller mindre omtöcknad”. Se sidan 159.
På Noor visar man en stol som anses vara den stol Heidenstam satt i då han författade.
av styrelseledamoten i Heidenstamsällskapet Sven-Göran Fransson.
På huvudbiblioteket i Linköping finns Övralidsarkivet som innehåller handlingar efter Verner von Heidenstam. Dessa är med bibliotekspersonalens hjälp tillgängliga för allmänheten. Bland annat finns skissartade och ibland något mer utförliga anteckningar som underlag till ofullbordade dikter eller berättelser. En del av Heidenstams efterlämnade utkast finns utgivna på Bonniers förlag redigerade av Kate Bang och Fredrik Böök med rubriken Tankar och utkast, andra i boken Fragment och aforismer. Med detta månadsbrev vill jag ge några exempel från Övralidsarkivet från mappar med underrubriker såsom Diktmotiv och Diktutkast.
Några av de strofer jag valt är allvarliga och djupt reflekterande samt avviker från andra mer konventionella uppslag till dikter eller berättelser, ofta med historiska motiv. Citaten som följer är delvis förkortade.
Det första lyder:
”En gäst från dödsriket är människan. Under tiden utan mått har hon hört dödsriket till; plötsligt känner hon solljuset värma över ansiktet och hon slår upp ögonen och ser. Hon stiger …”
Det andra enligt följande:
”Vaknar:
– Var är jag? Vem är jag? Var äro mina händer? Var är min kropp?
– Du är ett minne. En hågkomst av en varelse som levde för mycket länge sedan.
– Hur länge sedan? Jag tänker för tiotusen år sedan.”
Temat känns igen i omarbetad form i ett stycke från Fragment och aforismer medan andra, här ej citerade stycken, kan återfinnas ordagrant återgivna.
En tredje berättelse med titeln De döda tala i graven, avslutas med:
”Vad betyder tusen år, vad att tusen år vara mull och ben?”
Dessa teman är bekanta från dikten Om tusen år i samlingen Nya dikter och rikligt representerade i böckerna som nämns ovan. Ett annat ofullbordat stycke har titeln ”Det ligger i ungdomens natur” och hittas i ett lätt modifierat skick i Tankar och utkast.
Många av skisserna är odaterade men bedöms i Fragment och aforismer vara nedtecknade under 1920-talet. Manusidéerna är ofta maskinskrivna men det finns även ett flertal handskrivna blad som ibland kan vara svårlästa.
Avslutningsvis ett sammanfattande citat av Heidenstam ur Tankar och utkast:
”Lyriken är själarnas djupaste självbekännelse och blottar klarare än allt annat de olika folkens innersta väsen”.
Under årsmötet på Medevi brunn diskuterades styrelsens förslag till reviderade stadgar för Heidenstamsällskapet. Årsmötet beslutade om fortsatt beredning bl.a. rörande stadgetexten kring extra föreningsmöten. Styrelsen slutför sin beredning av stadgeändringen på sitt septembermöte varefter förslaget tas upp på nästa föreningsmöte, som planeras att genomföras under hösten i Motala.
Årsmötet omvalde alla styrelseledamöter. Rolf Ström från Motala invaldes i styrelsen som ny ledamot då styrelsen under verksamhetsåret inte varit fulltalig. Årsmötesprotokollet från årsmötet kan ni läsa här på hemsidan under fliken Medlemskontakt, kategorin Årsmöte.
Årets Övralidsdag blev lyckad med sedvanligt varierat program, vackert väder och många åhörare. Och varje år njuter vi alla av utsikten från Övralid över Vättern! Den är nästan obeskrivlig. Vi gladdes åt att ordföranden i Stiftelsen Övralid läste dikten ”Sommarljuset” som är vår styrelses diktval på hemsidan för innevarande kvartal. Vår medlem Inge Jonssons diktval, ”Paradisets timma”, var också en del av programmet då sångkören sjöng den tonsatta dikten.
Nu är vi inne på andra hälften av verksamhetsåret 2017. På vår hemsida kommer ni att betydligt bättre än tidigare kunna följa hur styrelsen söker fullfölja uppgiften att sprida kunskap om Heidenstams verk. Dikterna som presenteras under ett kvartal på hemsidan är ett sätt. Artiklar och andra presenterade dokument ett annat att uppmärksamma Heidenstams författarskap.
Minst en gång per månad kommer information, artiklar m.m. att läggas in under någon Kategori under fliken Medlemskontakt, huvudsakligast vid månadsskiftet. Medlemmarna rekommenderas därför att besöka hemsidan åtminstone en gång per månad. Medlemmar som saknar datoruppkoppling kanske har internetåtkomst via mobiltelefon eller surfplatta och kan på så sätt hålla sig närmare informerade om sällskapets verksamhet. Brevutskick till medlemmar utan e-postadress kommer att öka.
Sällskapet är en ideell förening som har till syfte att sprida kunskap om Verner von Heidenstams författarskap. På vår hemsida, under fliken Verkförteckning, finns information om Heidenstams författarskap. Inom styrelsen har vice ordföranden Karin Lohm, ledamoten Sven-Göran Fransson samt suppleanten Harald Wigstrand ansvar för urvalet till hemsidan. Vi kan se fram mot vissa justeringar och tillägg på hemsidan i denna del.
För den som mer i detalj vill informera sig om Heidenstams författarskap och om vad som skrivits om Heidenstam finns en utomordentlig bibliografi tillgänglig. I bibliografin med titeln ”Verner von Heidenstam”, sammanställd av Allan Ranius och utgiven år 2002 på eget förlag, 434 sidor, finns en verkförteckning (skrifter-tal-enkäter) och förteckningar rörande litteratur om Heidenstam för åren 1887 – 2000. Dessutom ingår kapitel omfattande bl.a. skönlitteratur om Heidenstam (dikter, romaner, noveller och dramatik), översättningar, tonsättningar, titelregister, diktregister och person- och sakregister.
I ett supplement till bibliografin från år 2016 kompletteras ovannämnda uppgifter och tillkommer bibliografiska uppgifter för tiden fram t o m år 2009.
Ranius’ bibliografi kommer att uppmärksammas under hösten. Som ordförande i sällskapet kommer jag att närmare ta upp de bibliografiska frågorna i styrelsen utifrån Ranius’ bibliografi.
Håkan Jaldung
Ordförande i Heidenstamsällskapet
Utvalda dikter för tredje kvartalet kan nu läsas på vår hemsida. Samtliga utvalda dikter ingår i diktsamlingen Nya dikter. Det förvånar inte. Diktsamlingen mottogs positivt av läsare och kritiker efter utgivningen. Idag lyfts diktsamlingen Nya dikter fram som ett av de centrala verken i Heidenstams författarskap och anses vara en av de stora diktsamlingarna inom den svenska litteraturen.
För dikten ”Sommarljuset” finns en bevarad handskrift daterad ”Klefven aug. 1915”. Den andra versen hade ursprungligen en annan lydelse som ni bl.a. kan finna i Verner von Heidenstams samlade verk från 1944, nittonde delen Nya Dikter, sidan 128. ”Sommarljuset” är styrelsens val för tredje kvartalet.
Medlemmen i Heidenstamsällskapet, Inge Jonsson, har valt dikten ”Paradisets timma” ur Nya dikter efter att inför sitt val ha läst igenom större delen av Heidenstams lyrik ”vilket har varit en minnesvärd upplevelse men inte gjort det lättare att välja en text som talat starkare till mig än andra. Till slut har jag stannat inför den underbara ”Paradisets timma”. Inge anser inte att det är ett originellt val men dikten är ”nära förbunden med många möten på Övralid och väcker alltid goda minnen”.
Anna-Lena Höglund har som ingen annan under många år i Heidenstamsällskapets styrelse arbetat med att sprida kunskap om Heidenstams författarskap. Hennes specialområde, om man får skriva så om någon som ägnat Heidenstams hela och vida författarskap stor uppmärksamhet, är boken Folkungaträdet med sina två delar. Folkungaträdet handlar om striden mellan bröderna Valdemar och Magnus (Ladulås), Birger Jarls söner. I den andra delen av boken, ”Bjälboarvet”, kapitel 5, finns en kärleksberättelse som Anna-Lena brukar lyfta fram. Kapitlet handlar om den förbjudna kärleken mellan kung Valdemar och Jutta, den danska prinsessan. När man har läst dikten ”Jutta kommer till Folkungarna” ur Nya dikter, som är Anna-Lenas val av dikt för tredje kvartalet, är det intressant att läsa kapitel 5 i ”Bjälboarvet” som en jämförelse mellan Heidenstams dikt och prosa.
Inom styrelsen kommer vi att fundera vidare kring hur vi på ett bra sätt skall passa in just Folkungaträdet i vårt programutbud, kanske redan under våren 2018.
Den 6 juli har Heidenstamsällskapet sitt årsmöte på Medevi brunn. Medlemmar har som vanligt anmält sig till en efterföljande lunch. De flesta årsmötesdeltagarna kommer nog även att delta i prisceremonin på Övralid då Ann Jäderlund tilldelas Övralidspriset 2017. Vi i sällskapet brukar få tillgång till goda platser så vi kan höra både sång och musik, motiveringen till priset och pristagarens tacktal. Efter ceremonin brukar vi ses på baksidan av Övralid för en förfriskning och något tilltugg tillsammans med Stiftelsen Övralid m.fl. Det är verkligen en dag med Verner von Heidenstam i centrum, på olika sätt.
Vid årsmötet kommer medlemmarna att ta ställning till den stadgerevision som styrelsen enhälligt ställer sig bakom. Om förslaget till nya stadgar går igenom kommer årets årsmöte att vara det sista årsmötet i Heidenstamsällskapet som äger rum under juli månad. Nästa årsmöte kommer då att äga rum senast under mars 2018. Istället för årsmöte kommer vi i samband med Övralidsdagen att ordna ett sommarmöte med ett fullödigt program med korta föreläsningar, kanske sång- och musikinslag och kanske ett kortare medlemsmöte med mindre formbundna inslag än vad som normalt gäller för ett årsmöte. Om årsmötet beslutar enligt förslaget till nya stadgar kommer styrelsen att återkomma till medlemmarna i början av nästa år rörande form och innehåll för det föreslagna ”sommarmötet” under Övralidsdagen.
Vi i styrelsen önskar verkligen att medlemmarna hör av sig till någon av oss och lämnar sina förslag till hur föreningsmöten och programaktiviteter kan utvecklas inom vårt sällskap.
Med tillönskan om en fortsatt fin och innehållsrik sommar!
Håkan Jaldung
Ordförande i Heidenstamsällskapet
