Månadsbrev juli 2018

I det här månadsbrevet tas upp och marknadsförs främst två aktuella ämnen; Heidenstamsällskapets sommarmöte med årsmöte 2018 samt innehållet på vår hemsida.

Jag börjar med årsmötet. Styrelsen har under flera styrelsemöten diskuterat och övervägt olika möjligheter att sprida kunskap om Heidenstams verk och person. Vi är ett sällskap med medlemmar som bor spritt över hela landet men med en viss koncentration till Östergötland.

Erfarenhetsmässigt vet vi att fler medlemmar deltar i årsmötet än i de särskilda aktiviteter vi årligen anordnar i t.ex. Motala-Vadstenaområdet eller på Övralid. Därför ordnar styrelsen i år ett längre sommarmöte kopplat till årsmötet den 6 juli och Övraliddagen. Vi hoppas och tror att medlemmar både från närområdet i Östergötland och mer långväga medlemmar har bättre möjligheter att delta i en heldagsaktivitet.

Sommarmötet är ett helgdagsarrangemang som börjar i Nykyrka församlingshem (ligger nära Övralid) med följande inslag:

Under förmiddagen föreningsmöte med uppläsningar och korta föredrag med början kl. 1000 i församlingshemmet.

Årsmöte enligt särskild kallelse mellan kl. 1230–1330.

Lunchbuffé från Olshammarsgården som har omvittnat god mat. Nytt för i år är att beställning och betalning av lunchen sker via Heidenstamsällskapets plusgirokonto vilket framgår av inbjudan till sommardagen och årsmötet vilken inbjudan har skickats med postbrev till alla medlemmar.

Närvaro vid prisutdelningsceremonin på Övralid kl. 1600 då årets Övralidpris delas ut.

Deltagande i Övralidstiftelsens ”mingel” bakom Övralids huvudbyggnad efter prisutdelningen.

Styrelsen hoppas på många deltagare vid vårt Sommarmöte 2018 med årsmöte och ni är alla varmt välkomna!

Under första året (2017-04-27 – – 2018-04-26) med den nya hemsidan i drift var antalet besökande på hemsidan 6951 personer som är bosatta i Sverige. Det måste anses vara ett bra resultat och visar på ett intresse för Heidenstam och även för vårt sällskap. Det är av vikt att hemsidan är aktuell och att den fortlöpande förnyas för att medlemmar och andra intresserade skall ägna tid åt upprepade besök på hemsidan.

I slutet av juni läggs en mängd nya uppgifter in på hemsidan. Som vanligt presenteras nya kvartalsdikter. Under fliken Program kommer detalj-information att läggas ut beträffande Sommarmötet och årsmötet den 6 juli samt om en kulturafton på Strand den 9 augusti 2018 med föredrag om Heidenstam och Ellen Key som sker i samverkan med Ellen Key-Sällskapet.

Under fliken Aktualiteter, som har reviderats, kommer bl.a. att läggas ut styrelsens förvaltningsberättelser för åren 2016 och 2017, styrelseprotokoll, verksamhetsberättelse m.m.

Sällskapets riktlinjer och policy rörande GDPR kommer att läggas ut i början av augusti. Vill här påminna er om att till skattmästaren lämna ert samtycke till registrering av vissa uppgifter i vårt medlemsregister enligt tidigare meddelanden i denna fråga.

Som ni ser finns mycket nytt att läsa på hemsidan redan i slutet av juni varför jag hoppas att ni ofta och gärna besöker hemsidan framöver för att orientera er om vad som är aktuellt i vårt sällskap.

Avslutar med att nämna att i shopen på Övralid kommer fr.o.m. i år att finnas bokstöd av metall för försäljning, med Heidenstam i profil, enligt önskemål från bl.a. medlemmar i vårt sällskap. Vi medlemmar är utlovade en generös rabatt på dessa bokstöd efter vår medverkan vid framtagningen av bokstöden.

Bästa sommarhälsningar
Håkan Jaldung

Vad är sant i historien? Av Sven-Göran Fransson, styrelseledamot i Heidenstamsällskapet

I boken Tankar och Utkast skriver Heidenstam följande: ”Det historiska är vad var ny professor i historia för fram som en annan synpunkt än hans företrädare. Svensk historia är en samling oupphörligt föränderliga tycken och påståenden av professorer och poeter. Medeltiden var något så helt annorlunda än tiderna nu att vi alls inte kunna se den som den verkligen var”.

I slutet av Folkungaträdet beskriver han dramatiskt den sjuke, döende Magnus Ladulås i borgen Näs, Visingsö i Vättern. Hans grav färdigställdes i Riddarholmskyrkan, Stockholm. I boken Berättelser och fejder finns en beskrivning av Heidenstam om sina upplevelser i samband med gravöppningar i nämnda kyrka. Han skriver ”Underligt var det att hålla i mina händer huvudskålen av en man, om vilken jag suttit och fantiserat och skrivit så många kvällar vid Vätterns plask.” Dagen innan hade han bevittnat öppnandet av Karl XII:s sarkofag, ”Lätta molnskuggor gledo genom koret, men då och då strömmade från de gröna fönsterrutorna en flod av ljus över huvudskålen och den bekransade hjässan.” Detta ögonblick har han avbildat i en liten målning som hänger i arbetsrummet på Övralid, strax norr om Motala, enligt bifogad bild (vänligen tillhandahållen av Övralids intendent P-G Andersson).

Innan jag fortsätter med huvudtemat finns en intressant parallell till en berömd italiensk konstnär nämligen Masaccio, verksam under 1400-talet. Heidenstam reflekterar över kvarlevorna i Riddarholmskyrkans olika gravkor: ”Handen, broder! Den är skör och svag och min är stark, men i morgon är den som din”. I kyrkan Santa Maria Novella i Florens finns fresken Holy Trinity av Masaccio. Den avbildar dels ett Kristusmotiv med korrekt centralperspektiv och dels ett memento mori som översatt betyder ”Jag var det du är och vad jag är skall du bli” och föreställer Adams grav. Kände månne Heidenstam till denna målning och dess inskription från någon av sina resor på kontinenten?

Nu tillbaka till grundtemat om historiska kvarlevor. Anatomen CM Fürst utgav 1920 boken När de döda vittna, en utförlig analys av skelettdelarna i Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan. Ett av skeletten identifierar han som Magnus Ladulås bl a enligt fynd som tyder på sjukdom i hjärta eller lungor avspeglat i skelettet. Han citerar även Heidenstam som beskrev den sjuklige regenten. År 1997 utgav arkeologerna O Kyhlberg och T Ahlström boken ”Gånget ur min hand”, Riddarholmskyrkans stiftargravar. Här beskrivs en ingående omtolkning av skelettens identifiering enligt nya arkeologiska analysmetoder. Skelettet av den sjuke kungen får då en helt annan persons identitet. Efter ytterligare gravöppning och DNA-analys finns nu inte Magnus Ladulås över huvud taget i ”sin” grav, möjligen i ett ytterligare intilliggande utrymme som ännu inte är utgrävt.

Samma omtumlande resultat har skett beträffande den heliga Birgittas reliker vilka även dessa består av skelettdelar från flera olika personer varav ingen rimligen överensstämmer med helgonet. Bakgrunden till den sedermera oriktiga analysen beskrivs populärhistoriskt av anatomen CH Hjortsjö i hans bok Stoftet och människan och en, till författarens försvar, försiktig tolkning. Beträffande Karl XII och hans kvarlevor är ju sanningen däremot mer uppenbar. Det är lätt att i efterhand raljera över och döma äldre uppfattningar. Detta måste dock balanseras mot att sätta tidigare ”fakta” i sitt rätta historiska sammanhang, inte enbart i dagens ljus. I framtiden kommer man sannolikt att le åt och kritisera delar av det vi uppfattar som dagens sanning.

Jakten på absolut historisk sanning är tydligen ett rörligt mål!

Linköping 2018

Månadsbrev juni 2018

Förre bibliotekarien Allan Ranius, en av våra medlemmar i Heidenstamsällskapet, har återigen presenterat ett kvalificerat arbete om Heidenstam.  Det är en ny reviderad version av hans tidigare arbete ”Övralidsbiblioteket”.

Ranius delar in arbetet i avdelningarna ”Övralidsbiblioteket”, ”Uppordning av boksamlingen”, ”Heidenstams läsning” och ”Heidenstams dedikationer”. Personregistret är omfattande. Många av avsnitten inom avdelningarna väcker stort intresse, särskilt avdelningen rörande ”Heidenstams läsning”.

I sin sammanfattning om Heidenstams läsning skriver Ranius att ”Heidenstam hade inget större läsbehov och läsningen avtog markant med åren” och att läsning ”kunde stimulera, hänföra och väcka beundran, men inte inspirera”.

Ranius skriver också att följderna ”av bristande skolunderbyggnad kom i dagen när diktsamlingar och romaner skapades. Det blev ”kortslutning i inbillningens logik” och kännbara bakslag när språkmästare såg närmare på grammatiken och folkskollärare och professorer blottade historiska misstag”. Bryskt uttryckt? Ja. Fel? Nej. Vilken betydelse hade dessa felletare i början av 1900-talet för Heidenstams fortsatta författarskap? Olika uppfattningar finns. Välkommen med inlägg i den frågan till vår kategori ”Tankar & Utkast” under fliken ”Aktualiteter” på vår hemsida. Du når oss under e-postadressen  info@vernervonheidenstam.se

Ranius nämner att t.ex. Sven Delblanc haft synpunkter på Heidenstams beläsenhet och skrivit: ”Han var ingen teoretisk begåvning och hans beläsenhet var grund”. Intressant är dock att Ranius bl.a. även citerar Staffan Björcks uttalande om Heidenstams beläsenhet varvid Ranius skriver: ”Enligt Staffan Björck ”böjde sig Heidenstam djupare under den historiska riktighetens ok” efter Karolinerna. Han talade om ”djupare insikter i sv. Medeltidshistoria”, men Björck inräknade honom inte till ”våra lärda skalder”. Heidenstam var ”diktare och ej vetenskaplig konstruktör” ”. Det är inte svårt att även i denna fråga om Heidenstam ansluta sig till Björcks uppfattning.

”Uppordning av boksamlingen” är en avdelning i Ranius’ arbete som bl.a. åskådliggör motsättningarna och de häpnadsväckande ställningstagandena inom de allra första styrelserna för Övralidstiftelsen vad avser Heidenstams litterära kvarlåtenskap. Intensiteten i motsättningarna stod inte efter intensiteten i händelserna under vintern/våren 2018 inom Svenska Akademien eller den än större intensiteten i just den frågan inom media. För den som är intresserad av Heidenstams boksamling innehåller avdelningen naturligtvis många uppgifter av stort intresse utifrån bibliotekssynpunkt.

Sammantaget är Allan Ranius’ arbete ”Övralidsbiblioteket” svåröverträffat genom all den gedigna kunskap om Heidenstam som delges läsaren. Tack Allan!

När årstiden inbjuder till så mycket annat än läsning påminns ni om att snart är det årsmöte i Heidenstamsällskapet. Som vanligt genomförs årsmötet den 6 juli. Styrelsen har ännu inte beslutat om plats och detaljprogram för årsmötet men det blir en plats inte så långt från Övralid. Årsmötesdagen kommer att bestå av årsmötet, programinslag kring Heidenstam, gemensam lunch samt närvaro vid prisutdelningsceremonin på Övralid. Programutskick förbereds f.n. Vi hoppas att många av er kommer till årsmötet! Vi behöver många aktiva medlemmar i sällskapet. Boka in den 6 juli.

Håkan Jaldung

Ordförande i Heidenstamsällskapet

Månadsbrev maj 2018

I samband med utarbetandet av sina årsberättelser konstaterar många ideella föreningar att det inte är helt lätt att rekrytera nya medlemmar. Frågan är aktuell även inom de litterära sällskapen i Sverige.

Det finns naturligtvis en koppling mellan programaktiviteter och rekryteringsfrågan men ett större antal programaktiviteter under verksamhetsåret är inte en säker garanti för ökad medlemstillströmning. Flera av de större litterära sällskapen har programaktiviteter, såsom föreläsningar, resor m.m., vid några få tillfällen under verksamhetsåret. Aktiviteter i form av presentationer av artiklar på hemsidor, tidskrifts- och bokutgivning, medlemsblad m.m. är en väl så stor och viktig del av verksamheten inom många sällskap/samfund.

En huvudaktivitet under året är årsmötet. Hos flera litterära sällskap är årsmötet det tillfälle då föreläsare inbjuds att delta med kvalificerade föreläsningar och presentationer. Inom Heidenstamsällskapet bör vi överväga hur programverksamheten skall ordnas för att bl.a. tillgodose medlemmarnas önskemål på ett bra programutbud under verksamhetsåret och vara en del i vår framtida rekrytering av medlemmar. Kanske är det främst vid årsmötet som vi skall tillgodose medlemmarnas intresse av ”kvalificerade” föreläsningar m.fl. programinslag och aktualiteter kring Heidenstam.

Den 3 april 2018 hade Heidenstamsällskapets hemsida många tusen besökare. Varför detta stora intresse för vår hemsida under just den dagen? Under fliken Aktualiteter kategorin Tankar & Utkast fanns då presenterad Thomas Gürs uppmärksammade analys av Heidenstams dikt ”Sverige”.  Gür har säkert många läsare, bl.a. prenumeranter av Svenska Dagbladet, som följer honom även till andra plattformar. Vi är naturligtvis glada för att så många funnit Gürs analys på vår hemsida.

Heidenstam uppmärksammades även av ledarskribenten Per Gudmundson på SvD i en ledarartikel den 21 april 2018 med rubriken ”Om nationens undergång, eller kanske födelse”. Det är kring Heidenstams bok från år 1910 ”Svenskarna och deras hövdingar” som Gudmundsons ledare kretsar. Gudmundson lyfter fram Heidenstams ärende, ”de civilisatoriska stegen”, som Heidenstam skriver om i de olika avsnitten i boken.

I årets upplaga av De Nios litterära kalender finns en essä med titeln ”Den förlorade hemkomsten” av ordföranden i Folke Dahlberg sällskapet, Jonas Modig. Vi som lyssnade på Modigs föreläsning i Motala vintern 2017 känner igen temat; Folke Dahlbergs och Verner von Heidenstams landskap vid Norra Vättern. Det är en fascinerande, utomordentligt väl disponerad och läsvärd essä som Modig har skrivit. Teckningar och fotografier är omsorgsfullt valda, som i alla böcker och skrifter som Modig presenterar. Köp och läs och njut!

Gudmundsons artikel rör en bok bland Heidenstams historiska verk. Modigs essä rör i stora delar Heidenstams barn- och ungdom då han vistades i landskapet vid Norra Vättern. Betydligt senare än de tider som här har berörts skriver Heidenstam ett brev till Gustav Petri. Brevet är daterat den 17 februari 1933 på Övralid och passar bra att här citera i vårens tid:

Låt mig tillägga ännu ett par ord. Själv har jag under senare år nästan alldeles kommit bort från det historiska. Så mycket mer har jag tänkt på den sinnrikhet, som lever och genomgår allt i naturen, i metallernas liv, växternas, djurens och människans liv. Är inte redan människans blotta tillvaro och utveckling bevis nog för att världsalltet har en mening eller skapar sig en sådan?

Håkan Jaldung
Ordförande i Heidenstamsällskapet

Heidenstams ”Sverige …” – En analys av Thomas Gür

(Artikeln har tidigare varit publicerad i ”Det goda samhället”. Författaren har gett sitt samtycke till återpublicering på Heidenstamsällskapets hemsida.)

Denna dikt av Verner von Heidenstam är en av de mest kända, inte minst genom Stenhammars tonsättning. Den publicerades första gången 1899 i Svenska Dagbladet, därefter i samlingen ”Ett folk” 1902 och slutligen i ”Nya dikter” 1915.


Sverige, Sverige, Sverige, fosterland,
vår längtans bygd, vårt hem på jorden!
Nu spela skällorna, där härar lysts av brand,
och dåd blev saga, men med hand vid hand
svär än ditt folk som förr de gamla trohetsorden.

Fall, julesnö, och susa, djupa mo!
Brinn, österstjärna, genom junikvällen!
Sverige, moder! Bliv vår strid, vår ro,
du land, där våra barn en gång få bo
och våra fäder sova under kyrkohällen.

Ändå är det så sällan den blir föremål för en genomblick – vad är det Heidenstam säger? Och säger det han säger oss något idag?

Språkligt är Heidenstams dikt mästerlig, den är ett nöje att läsa om och om igen, men jag saknar tillräckligt med litteraturvetenskaplig bildning, främst i lyrikteori, för att förklara hur han åstadkommer det han åstadkommer metriskt.

Däremot tänkte jag ge mig på en samhällelig och politisk analys av vad det är han säger i den.

Sverige, Sverige, Sverige, fosterland,
vår längtans bygd, vårt hem på jorden!

Inledningsraden är patriotisk (alltså inte nationalistisk – distinktionen är här att det är landet, patria, inte folket, demos/ethnos, som dikten handlar om). Det är alltså kärleken till fosterlandet, fäderneslandet, moderlandet (som det heter på andra språk), ”moder Svea” som hyllningen riktar sig till. Fosterland ger dessutom associationerna till det land som fostrar en, inte nödvändigtvis det land där man fötts.

Detta land är vårt hem på jorden, det är där vi har vår hemvist och det är också den bygd vi längtar till. Sverige är alltså inte bara en idé (ett ”fosterland”) – idén om hemlandet, ett
ursprungligt, verkligt, inbillat, förlorat eller kommande territorium är annars en viktig del av den nationella identiteten och nationalismen. (Som att ”Tyskland” fanns som idé, innan Tyskland fanns som stat [eller flera tyska stater]). Sverige är här också en konkret plats, hemmet på jorden, bygden.

Nu spela skällorna, där härar lysts av brand, och dåd blev saga, men med hand vid hand svär än ditt folk som förr de gamla trohetsorden.

Här tar Heidenstam oss förfaret på en resa i nuet, historien och framtiden, som ändå återknyts till historien. Det råder fred i Sverige, ty skällorna spelar (alltså de bjällror som man hänger på nötkreatur, [på vissa ställen på nätet står det felaktigt ”källor” som spelar vore märkligt i denna kontext]).

Det ger associationen till kulturbygd, frid och lugn. Det är det landskap som Heidenstam växte upp i Närke och det landskap han skulle adoptera, Östergötland.

Men det har inte alltid varit så. Förr har härar härjat, och gårdar, städer och kyrkor brunnit. Men det var så länge sedan att nu har dessa dåd blivit saga. Likväl har Sveriges folk inte glömt sina gamla trohetsord.

Notera här att det är landets folk Heidenstam talar om, utan att benämna dem vid nationalitet. Vi kan givetvis förstå att det är svenskar i nationell och etnisk bemärkelse som är Sveriges folk vid denna tid, men valet att tala om ”landets folk” är förmodligen ändå avsiktligt. Det är trots allt Karl-Otto Bonnier som är hans förläggare, och Heidenstam kan givetvis inte ha varit omedveten om familjen Bonniers judiska ursprung och att Sveriges folk inte nödvändigtvis alla var etniska svenskar. (Medborgarskapstanken återfinns ju tydligt hos Heidenstam – t ex i dikten Medborgarsång om rösträtten: ”Det är skam, det är fläck på Sveriges banér / att medborgarrätt heter pengar.”)

Var kommer då framtiden in? Jo, i just svärandet av de gamla trohetsorden. Ty varför skulle man i fredstid svära de gamla trohetsorden om man inte också hade en vilja att ta spjärn mot vad framtiden kunde bära i sitt sköte?

Sedan gör Heidenstam ännu en resa – på två rader täcker han sex månader och tre årstider.

Fall, julesnö, och susa, djupa mo! Brinn, österstjärna, genom junikvällen!

Detta är fantastiskt skickligt. Snön faller till julen, den djupa mon susar under vårvindarna och österstjärnan brinner genom junikvällen. Juni-natten är så ljus att få stjärnor brukar synas. I sydost dominerar den så kallade Sommartriangeln som består av Vega i Lyran, Deneb i Svanen och Altair i Örnen. Kanske var det dem Heidenstam såg. Sannolikt var det bara ett bildligt återgivande. Och i österstjärnan finns istället en återanknytning till julen. (”Vi hava nämligen sett hans stjärna i östern…” som den äldre bibelöversättningen, 1917, lyder.)

Dikten avslutas åter med de tre teman som har präglat den – Sverige som fosterland, som är vårt i såväl nöd som i lust – ett land som är värt att strida för och som därför också är vår ro. Sedan kommer åter en bild av nutid, framtid och historia. Våra (nutid), barn en gång ska bo (framtid – det är samma idé som att vi har skyldighet att ta hand om vårt land för våra barns framtid) och dåtid (där våra fäder sover).

Sverige, moder! Bliv vår strid, vår ro, du land, där våra barn en gång få bo och våra fäder sova under kyrkohällen.

Vad kan då Heidenstams dikt säga oss idag?

Några punkter:
a) Den är inkluderande – den talar om landet och kärleken till bygden och om landets folk

b) Den säger att landet är vårt såväl i fred som i ofall.

c) Den omfamnar nuet, framtiden och historien samtidigt. På så sätt är den kunnig om vad som utgör historia, nutid och kontinuitet. Det finns en parallell till ett av den spanske filosofen George Santayanas (1863 – 1952) mest kända aforismer:

”Progress, far from consisting in change, depends on retentiveness. When change is absolute there remains no being to improve and no direction is set for possible improvement: and when experience is not retained, as among savages, infancy is perpetual. Those who cannot remember the past are condemned to repeat it.”

Framstegets viktigaste element är inte förändring således, utan bevarande. När förändringen är fullständig, finns det inget att förbättra och det finns ingen förändringsriktning. Då får man börja om. Ty de som inte kan erinra sig det förgångna, är dömda att repetera det.

Det är också Heidenstams budskap.

d) Fäderna under kyrkohällen då? Måste folket vara kristet? Inte nödvändigtvis, men Heidenstams dikt skrevs i ett skede där antalet icke-kristna i Sverige (då främst den judiska minoriteten) inte omfattade mer än ett par tusen personer.

Det viktiga är kontinuiteten och hemhörigheten.
I Sverige.

Månadsbrev april 2018

Ett brev med följande text kommer att skickas ut med posten till våra medlemmar som saknar e-postadress. En svarsblankett bifogas.

Ett liknande brev skickas inom kort som mail till medlemmar med e-postadress med hemställan om samtycke om registrering av vissa personuppgifter för vårt medlemsregister.

”Nya bestämmelser om personuppgifter kommer att gälla i Sverige och övriga EU fr.o.m. den 25 maj 2018. En ny dataskyddsförordning ersätter den gällande Personuppgiftslagen (PuL). Samtycke krävs från var och en av våra medlemmar för att vi skall kunna fortsätta att upprätta och använda ett medlemsregister innehållande personuppgifter för respektive medlem.

I Heidenstamsällskapets nuvarande medlemsregister antecknas tre personuppgifter; uppgifter om medlemmens namn, adress och e-postadress. Vi kan också att ha nytta av att kunna anteckna ditt telefonnummer i medlemsregistret. För att få anteckna dessa uppgifter i vårt medlemsregister krävs ditt samtycke.

Medlemsregistret kommer inte att spridas till utomstående. Det är skattmästaren som inom styrelsen utsetts till personuppgiftsansvarig och som därmed hanterar vårt medlemsregister.  Ledamöterna i styrelsen, revisor och dennes ersättare samt valberedningens ledamöter kan begära hos skattmästaren att få tillgång till medlemsregistret.

Genom dessa rutiner skapar vi den åsyftade säkerheten i hanteringen av medlemmarnas personuppgifter. Styrelsen kommer före den 25 maj 2018 att närmare besluta om särskilda regler för hanteringen av personuppgifter inom Heidenstamsällskapet.

Påminner om medlemsavgiften för år 2018. Medlemsavgiften är per år 200 kr för enskild person och 250 kr för makar/sambo. Avgiften insättes på plusgiro 738869–7. Glöm inte att ange ditt namn och adress”.

Slutligen:

Titta efter i dina gömmor om du har någon kortare artikel om Heidenstam som passar att publicera på hemsidan under fliken ”Aktualiteter” kategorin ”Tankar & Utkast”. Skicka in artikeln till oss på sällskapets e-postadress info@vernervonheidenstam.se

 

Håkan Jaldung

Ordförande i Heidenstamsällskapet