Månadsbrev juni 2018

Förre bibliotekarien Allan Ranius, en av våra medlemmar i Heidenstamsällskapet, har återigen presenterat ett kvalificerat arbete om Heidenstam.  Det är en ny reviderad version av hans tidigare arbete ”Övralidsbiblioteket”.

Ranius delar in arbetet i avdelningarna ”Övralidsbiblioteket”, ”Uppordning av boksamlingen”, ”Heidenstams läsning” och ”Heidenstams dedikationer”. Personregistret är omfattande. Många av avsnitten inom avdelningarna väcker stort intresse, särskilt avdelningen rörande ”Heidenstams läsning”.

I sin sammanfattning om Heidenstams läsning skriver Ranius att ”Heidenstam hade inget större läsbehov och läsningen avtog markant med åren” och att läsning ”kunde stimulera, hänföra och väcka beundran, men inte inspirera”.

Ranius skriver också att följderna ”av bristande skolunderbyggnad kom i dagen när diktsamlingar och romaner skapades. Det blev ”kortslutning i inbillningens logik” och kännbara bakslag när språkmästare såg närmare på grammatiken och folkskollärare och professorer blottade historiska misstag”. Bryskt uttryckt? Ja. Fel? Nej. Vilken betydelse hade dessa felletare i början av 1900-talet för Heidenstams fortsatta författarskap? Olika uppfattningar finns. Välkommen med inlägg i den frågan till vår kategori ”Tankar & Utkast” under fliken ”Aktualiteter” på vår hemsida. Du når oss under e-postadressen  info@vernervonheidenstam.se

Ranius nämner att t.ex. Sven Delblanc haft synpunkter på Heidenstams beläsenhet och skrivit: ”Han var ingen teoretisk begåvning och hans beläsenhet var grund”. Intressant är dock att Ranius bl.a. även citerar Staffan Björcks uttalande om Heidenstams beläsenhet varvid Ranius skriver: ”Enligt Staffan Björck ”böjde sig Heidenstam djupare under den historiska riktighetens ok” efter Karolinerna. Han talade om ”djupare insikter i sv. Medeltidshistoria”, men Björck inräknade honom inte till ”våra lärda skalder”. Heidenstam var ”diktare och ej vetenskaplig konstruktör” ”. Det är inte svårt att även i denna fråga om Heidenstam ansluta sig till Björcks uppfattning.

”Uppordning av boksamlingen” är en avdelning i Ranius’ arbete som bl.a. åskådliggör motsättningarna och de häpnadsväckande ställningstagandena inom de allra första styrelserna för Övralidstiftelsen vad avser Heidenstams litterära kvarlåtenskap. Intensiteten i motsättningarna stod inte efter intensiteten i händelserna under vintern/våren 2018 inom Svenska Akademien eller den än större intensiteten i just den frågan inom media. För den som är intresserad av Heidenstams boksamling innehåller avdelningen naturligtvis många uppgifter av stort intresse utifrån bibliotekssynpunkt.

Sammantaget är Allan Ranius’ arbete ”Övralidsbiblioteket” svåröverträffat genom all den gedigna kunskap om Heidenstam som delges läsaren. Tack Allan!

När årstiden inbjuder till så mycket annat än läsning påminns ni om att snart är det årsmöte i Heidenstamsällskapet. Som vanligt genomförs årsmötet den 6 juli. Styrelsen har ännu inte beslutat om plats och detaljprogram för årsmötet men det blir en plats inte så långt från Övralid. Årsmötesdagen kommer att bestå av årsmötet, programinslag kring Heidenstam, gemensam lunch samt närvaro vid prisutdelningsceremonin på Övralid. Programutskick förbereds f.n. Vi hoppas att många av er kommer till årsmötet! Vi behöver många aktiva medlemmar i sällskapet. Boka in den 6 juli.

Håkan Jaldung

Ordförande i Heidenstamsällskapet

Kommentera