Månadsbrev november 2017

Nu är hösten här och det är en bra tid för läsning och framför allt för Heidenstamstudier. Flera böcker har getts ut under året med ett innehåll som kan intressera en trogen Heidenstamläsare bl.a. kan följande böcker nämnas:

1) Boken ”Gränszon Swedenborgessäer” av Anders Hallengren. 534 sidor. Utgiven av POETRIA essäer (Stockholm) och Anders Hallengren 2017 i samarbete med Skandinaviska Swedenborgsällskapet.

I kapitlet Nattgästen i boken skriver Hallengren om samma händelse som Harald Wigstrand skriver om under fliken Medlemskontakt kategorin Tankar & Utkast på vår hemsida dvs. när Karl XII, enligt Heidenstam, visade sig en natt på slottet Nor (Noor). Heidenstam satt vid tillfället och skrev på boken Karolinerna.

Hur ställde sig Heidenstam till Swedenborgs tankar? Hallengren nämner i boken att Heidenstam ansåg att Swedenborg tillsammans med Den heliga Birgitta och bröderna Olaus och Laurentius Petri var portalgestalter inom svensk andlighet, se bl.a. Heidenstams patriotiska uppsats ”Svenskarna och deras lynne” (1896). Det är känt att Heidenstam med stort intresse läste Swedenborgtidskriften NUNC LICET, utgiven av pastor Albert Björck, Nya Kyrkan, som vid sekelskiftet innehöll artiklar med rubriker som ”Efter döden”, ”Om döden och uppståndelsen”, ”Odödlighetsproblemet” och ”Emanuel Swedenborgs andeupplevelser”.

I ett brev till Albert Björck i början av 1900-talet skriver Heidenstam bl.a. att ”det alltid tyckts mig, att din tidskrift, äfven utom den trogna kretsen af Nya Kyrkans medlemmar, borde kunna påräkna intresse hos rätt många, alldenstund vi svenskar ju alltid måste önska att så pass allsidigt som möjligt bli förtrogna med Swedenborgs gåtfulla personlighet och filosofi”.

I Swedenborgs ”Drömbok” (1859 och 1860) visade sig Karl XII inte sällan i drömmen. Det är därför signifikativt att i Ord och Bild 1898 just Albert Björck presenterade en artikel om Heidenstams verk ”Karolinerna” utifrån ett andligt perspektiv.

Ja, Heidenstam hade uppmärksammat Swedenborgs skrifter. Därför är det intressant att fundera över om Heidenstam påverkades av Swedenborgs tankar, och i så fall hur och i vilken grad, när han skrev verket ”Karolinerna”.

Anders Hallengren är lärd och boken Gränszon Swedenborgsessäer är avgjort mycket läsvärd.

2) Boken ”Villastan En sluten värld för Stockholms ekonomiska och kulturella elit” av Fredric Bedoire. 383 sidor. Utgiven av Bokförlaget Langenskiöld i samarbete med Kungl. Vitterhetsakademien, 2017.

Det är en sluten värld, en högborgerlig villastad, som professor emeritus Fredric Bedoire beskriver i boken. Den innehåller magnifika foton och ritningar, samt initierad text om en förgången tids ekonomiska och kulturella elit i Stockholm. Bl.a. finns avsnitt i boken om förläggare och andra kulturpersonligheter, som t.ex. författarinnorna Ellen Key och Signe Hansen, och många andra personer som Heidenstam var vän med eller kom i kontakt med.

Boken innehåller en hel del Heidenstamiana från 1880-talet. Heidenstams far, militären och fyrbyggaren  Nils Gustaf von Heidenstam, (t.ex. byggde han fyrarna Sandhammaren, Pater Noster och  Måseskär), lät bygga en av de första villorna i Villastan i Stockholm, vid Karlavägen.

Familjen Heidenstam, Gustaf, hustrun Magdalena och sonen Verner, då 19 år gammal, flyttade in i villan år 1878. Hösten 1880 firades bröllop i villan (dock fel årtal angivet i boken på något ställe) då Verner gifte sig med Emilia Uggla. Även om de unga makarna var skrivna i villan vistades de huvudsakligen utomlands och återvände till Sverige först under året 1887 bl.a. för att besöka den då sjuke fadern, som samma år begick självmord i villan.

Villan hade ritats av arkitekten Gustaf Sjöberg. Den beskrivs i boken vara en ”vacker liten villa men med dåligt utnyttjad övervåning” och präglades av ”tornlika sidopartier och en vacker kolonnprydd veranda mot Humlegården, som en loggia till den stora matsalen”. Till villan hörde en liten trädgård som föreföll ha använts väl av Gustaf och Magdalena. Naturligtvis finns en ritning i boken.

I villan, en bild från 1890 finns i boken, slutförde Verner under början av 1888 arbetet med debutboken Vallfart och vandringsår. Efter faderns död sålde modern villan i augusti 1888 till förlagschefen för Norstedts förlag, G.B.A. Holm, och Verner och Emilia flyttade och var under några år bl.a. mantalsskrivna i Olshammar. Augusti var samma månad som Verner var med om seglingsolyckan på Vättern då Heidenstam räddades men hans kusin drunknade. Året 1888 framstår avgjort som ett av de mest händelserika åren i Heidenstams liv.

Boken Villastan har många kvaliteter, bl.a. som uppslagsbok, och kan dessutom köpas till ett rimligt pris.

I slutet av november har styrelsen sitt sista sammanträde för verksamhetsåret 2017. Vi har naturligtvis en hel del styrelsefrågor att slutföra. Bl.a. kommer vi att lägga fast programmet för första halvåret 2018. Programmet läggs ut i början av december på vår hemsida under fönstret Program.

Andra frågor som finns med på mötesdagordningen rör bl.a. lämpliga lokaler för våra aktiviteter bl.a. lokal för vårt årsmöte 2018, frågor rörande bokstöd, innehållet på hemsidan, något om Heidenstams verk, Heidenstamsällskapets historia och de sedvanliga ekonomiska frågorna som sysselsätter varje styrelse, så även inom vårt sällskap.

Håkan Jaldung

Ordförande i Heidenstamsällskapet

Kommentera